Info om  djur   Fråga   Svar   Djurfakta   Artiklar   Källor 

Lunds universitet
Facebook

Ögonen och synnervskorset
 
Fråga en zoofysiolog

Nervsystemet: hjärnor, nervbanor och styrning

Hur börjar barn gå? Gener, mognad och inlärning
Om hjärnans utveckling hos barnet efter födseln
Torgskräck, svindel och andra fobier: medfödda skyddsbeteenden?
Varför korsar nervbanor över till andra kroppshalvan? Motoriska banor, synnervskors och andra överkorsningar
Om pyramidbanor och hur kroppsrörelser styrs av hjärnan
Finns det en extra hjärna i magen? Om det autonoma nervsystemet
Vilka huvuddelar består hjärnan av?
Har alla hjärnor två halvor? Storhjärnan som lukthjärna
Vem har det bästa nervsystemet? Ryggradsdjur? Insekter?
Har räkor hjärna? Om leddjurens ganglier
Om hundar och hjärnskakning? Hjärnans skydd mot slag
Vad är det som gör ont vid huvudvärk?
Sök i alla svar och i alla djurartiklar
Åter till "Svar på frågor"


En kalv har kommit mycket längre i sin utveckling än ett nyfött spädbarn. Den kan normalt gå och dia sin mamma cirka en timme efter födseln, med den brustna navelsträngen fortfarande hängande på magen. Detta tyder på att de nervösa mekanismer, som krävs för att kalven ska gå, till största delen är medfödda. Men efter födseln behöver den träna så att den lär sig gå utan att stappla och att springa. From YouTube, courtesy of University of Pennsylvania.

Hur går det till när barn lär sig att gå?

När barn börjar gå handlar det inte bara om inlärning. Det finns medfödda program för gång i ryggmärgen och hjärnan. Läs om dessa rörelseprogram på en annan sida. Men dessa program måste modifieras genom information från olika sinnen medan barnet "lär sig gå". Denna information erhålls via synen, balanssinnet och mekanisk påverkan av sinnesreceptorer (mottagare av sinnesstimuli) i leder, muskler, senor och hud. Dessutom måste nervsystemet ha mognat tillräckligt mycket, innan barnet kan börja "lära sig att gå". Nervsystemet fortsätter att utvecklas efter födelsen, faktiskt ända fram till 20-årsåldern. Detta innebär bland annat att vissa nervceller och kontakter mellan nervceller (synapser) elimineras samtidigt som nya kontakter mellan nervceller bildas.

Det är alltså tre saker som krävs för att barn ska börja gå: en viss mognadsgrad hos nervsystemet, medfödda program i nervsystemet och inlärning med hjälp av modifierande stimuli från sinnesorganen till nervsystemet.

Det bör nämnas att kroppsrörelser hos alla ryggradsdjur styrs av ett omfattande och komplicerat nätverk av nervceller i ryggmärgen och i hjärnan. Detta nätverk inkluderar ett flertal nervbanor och ett flertal så kallade motoriska centra på olika nivåer i nervsystemet. Motoriska centra finns bland annat i ryggmärgen, hjärnstammen, lillhjärnan, storhjärnans basala ganglier och storhjärnans bark. Dessa centra tar emot information från olika sinnesorgan, till exempel från balansorganet och ögonen samt från perifera sinnesreceptorer, som reagerar på mekanisk stimulering. De senare finns bland annat i ledband, senor, muskler och hud, och ger oss en uppfattning om kroppsdelarnas läge i rummet. I de överordnade nervcentra, bland annat i lillhjärnan, kan också nya intränade rörelseprogram lagras, till exempel program för cykling, gång i trappor, stavhopp eller fotbollsspelande. 2012, 2014.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Hjärnans utveckling hos barnet

Hjärnans utveckling hos barnet från 1 veckas till 10 års ålder avbildad med hjälp av magnetisk resonanstomografi (”magnetkamera”). Man ser ett horisontellt snitt med pannan upptill och nacken nedtill. Påtagligt är att hjärnan tillväxer oerhört mycket under barnaåren. Man ser till och med att dess anatomi förändras. Hjärnan har inte utvecklats färdigt förrän i 25-årsåldern. Courtesy of National Institutes of Health, in the public domain.

Jag är morfar till en liten en, som nu lär sig gå. Blir så förundrad. Det verkar som om "zippade" program packas upp och exekveras i en viss turordning. Hur går det till? Eller är barnets hjärna är tom vid födseln? Vad avgör hur ett visst beteende uppträder vid en viss ålder i en viss ordning? Hur mycket lär sig barn av hur vuxna gör?

Man vet att hjärnan successivt förändras och mognar både under embryonalutvecklingen och efter födseln. Detta sker i samspel mellan arv och miljö. Till arvet hör en genetiskt förutbestämd utveckling av hjärnan. Till miljön räknas i detta sammanhang bland annat kontakten med föräldrarna och andra människor, alla intryck från sinnesorganen och alla de rörelser som barnen stimuleras till. Miljön är nödvändig för normal utveckling, bland annat av sinnesorganens funktioner, av kroppsrörelserna samt av de högre funktionerna som kognition (ungefär "förnuft" eller "intelligens") och emotioner (känslor). Hjärnan är inte helt mogen förrän i 25-årsåldern.

Jag tror inte att det vid födseln finns helt färdiga "zippade filer", som öppnas under utvecklingen, åtminstone inte i någon större utsträckning. I stället bildas eller uppdateras "filerna" under loppet av barnets utveckling. Även små barn lär sig av vuxna. Men de kan inte lära sig ett visst beteende, förrän hjärnans av arvet bestämda utveckling nått en viss nivå. Man säger att barn "lär sig att gå". Det är inte hela sanningen. Det finns nedärvda rörelseprogram i hjärnan. Men när dessa program utvecklats färdigt och fungerar, måste barnen finjustera dem genom att använda dem. Se vidare föregående fråga.

Ett exempel på miljöns betydelse är skelning hos barn. Vid kraftig skelning använder barnet inte det skelande ögat. Om inget görs leder detta till fullständig blindhet hos detta öga. Numera förhindrar man ju sådan ensidig blindhet genom att barnet periodvis får bära en lapp över det friska ögat, så att det använder det skelande ögat.

Man har beskrivit hur beteendet förändras och hur nya förmågor tillkommer under individens utveckling. Man känner till en del om de basala mekanismer som då sker i hjärnan, till exempel hur nervcellsutskott tillväxer och varför de växer i en viss riktning för att kontakta "rätt" nervcell. Man vet också att vissa nervceller dör, så att ett komplicerat mönster av nervbanor mejslas ut. Detta kan jämföras med att man beskär ett fruktträd eller att man etsar bort en del av metallen på ett kretskort. Men den stora övergripande frågan kan man ännu inte besvara, nämligen hur individens successiva mentala utveckling från fosterstadiet till vuxenblivandet styrs på ett så fantastiskt sätt. 2019.

Anders Lundquist

Till början på sidan



En smal gång i en mörk grotta

Den här grottgången passar inte dem som har fobier mot mörker och trånga utrymmen. Däremot borde höjdrädda klara situationen. Courtesy of Wolfra from Wikimedia Commons under GNU Free Documentation License.

Har fastnat i en fråga på biblioteket: kan en fågel vara höjdrädd? - Om fobier

Om detta kan man bara spekulera. Man vågar gissa att trädklättrande apor, till exempel gibboner, inte är höjdrädda. I så fall har vi människor, efter det att vi lämnade träden, skaffat oss höjdrädsla. Denna rädsla har sällat sig till en rad andra "rädslor" som skyddar oss från farliga situationer. Dessa rädslor är förmodligen i evolutionärt perspektiv funktionella, mycket gamla och sannolikt medfödda. Exempel är rädsla för öppna platser och för mörker (där rovdjur kan angripa oss), för trånga utrymmen (där man kan fastna) och för spindlar och ormar (som kan bita oss). Rädslorna kan hos en del personer utvecklas till allvarligare tillstånd som kallas fobier, till exempel araknofobi (mot spindlar), agorafobi (mot öppna platser) och klaustrofobi (mot trånga utrymmen).

Man kan gissa att flygande fåglar inte är höjdrädda. Det vore inte särskilt funktionellt. "Örjan - den höjdrädda örnen" i Lars Klintings barnbok finns nog inte i verkligheten. Däremot är det tänkbart att marklevande fåglar som förlorat flygförmågan, till exempel strutsfåglar, så småningom blivit höjdrädda, åtminstone om det finns höjder att vara rädda för i deras miljö. 2013.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Varför är nervbanorna korsade, till exempel varför styr höger hjärnhalva vänster sida av kroppen istället för höger. Finns det någon fördel med detta korsade system?

Korsade nervbanor har påvisats inte bara hos ryggradsdjur, utan också hos många ryggradslösa djur, till exempel bläckfiskar, insekter och till och med plattmaskar, dock i varierande grad hos olika djur. Mig veterligt finns det ingen som kan ge ett väl underbyggt svar på denna fråga när det gäller de motoriska banorna, det vill säga de banor som styr skelettmusklerna. Svaret ligger troligen dolt långt tillbaka i evolutionen. En av flera spekulationer är följande.

Antag att du är en primitivt masklikt urryggradsdjur med sinnesorgan och en enkel hjärna i framänden. Om du ska svänga åt vänster måste du kontrahera längsgående muskulatur på kroppens vänstra sida, ska du svänga åt höger måste muskelkontraktionen ske på höger sida. Om detta djur registrerar något farligt på höger sida som når höger hjärnhalva, kan en överkorsande motorisk bana från hjärnan ge en muskelkontraktion på vänstersidan, varvid djuret flyr. Överkorsande motoriska banor kan alltså förmedla flyktreaktioner (negativa taxier). Om djuret har icke överkorsande banor, kan aktivering av dem leda till att djuret rör sig mot ett stimulus, t.ex. föda (positiva taxier). Faktiskt innehåller t.o.m. de motoriska pyramidbanorna hos oss en del fibrer som inte överkorsar. Jag vet dock inget om dessa fibrers funktion. Texten fortsätter under faktarutan.

Schematisk bild av synnervskorset

Synnervskorsningen och stereoseende

För den intresserade ges här en utförlig förklaring av det i svaret nedan diskuterade synnervskorsningen (synnervskorset). Bilden är en schematisk framställning av synbanornas kopplingsschema i hjärnan. De gröna pilarna visar att vänster synfält avbildas på den högra sidan av ögonens näthinnor. Följ sedan, från de gröna pilspetsarna, den blå nervbanan från vänster öga och en av de röda banorna från höger öga. Den blå banan korsar över till andra sidan i synnervskorsningen (synnervskorset), den röda gör det inte. Båda banorna når en kärna i thalamus i mellanhjärnan. Där bildar nervfibrerna synapser (cellkontakter) med andra nervceller, som i sin tur skickar ut nervfibrer till höger synbark i storhjärnans nacklob. Höger synbark kan således jämföra bilderna i det båda ögonens vänstra synfält. Detta är grundvalen för avståndsbedömning genom stereoskopiskt seende. Läs om stereoskopiskt seende på en annan sida. Det finns emellertid en ny konkurrerande hypotes om synnervskorsningens betydelse. Läs om denna hypotes i slutet av nästa svar.
    Från näthinnan skickas också nervfibrer till synhögarna i mitthjärnan. På bilden syns bara de (röda) fibrer som kommer från de yttre delarna av de båda näthinnorna, inte de som kommer från de inre. Synhögarna styr bland annat, via de underordnade kärnorna på bilden, de skelettmuskler som rör ögongloberna och riktar in blicken. Synhögarna är det evolutionärt sett äldsta syncentrumet. Hos fiskar och groddjur är det synhögarnas motsvarighet som behandlar synintrycken, inte storhjärnans bark. Man har visat att vissa blinda personer med intakta ögon kan se, men att synintrycken aldrig når medvetandet. Det är frestande att antaga att dessa omedvetna synintryck behandlas i synhögarna. Modified image. Original from "Gray's Anatomy" (20th ed, 1918), in the public domain.

När det gäller sensoriska banor (banor från sinnesorgan) är det i många fall så att det finns både överkorsande och icke överkorsande nervfibrer. Detta gör att sinnesstimuli till kroppens vänstra och högra sida kan jämföras i samma del av hjärnan. När det gäller synen hos oss bidrar detta till avståndsbedömningen (stereoskopiskt seende, som dock inte är den enda mekanismen för avståndsbedömning). När det gäller hörseln möjliggör detta en bestämning av riktningen som ljudet kommer från (ljud som kommer från sidan har olika styrka i och ankomsttid till de båda öronen).

Synnervskorsningen (synnervskorset) där en del av nervfibrerna från ögat korsas syns på denna bild av hjärnans undersida. Läs mer om överkorsande nervbanor i nästa svar. 2012.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Har en fråga angående människans pyramidbanor. Förekommer korsade nervbanor hos andra arter än människan, så att vänster hjärnhalva styr höger kroppshalva och vice versa? Finns det arter som inte har korsade nervbanor? Vore hemskt tacksam för svar.

Pyramidbanorna, med en bättre term de kortikospinala banorna, finns hos alla däggdjur och deltar i styrningen av skelettmusklerna vid kroppsrörelser. De består av utåtledande nervfibrer (axoner) från nervceller i den del av storhjärnans bark som kallas motorkortex. Vid gränsen mellan förlängda märgen och ryggmärgen korsar de flesta av dessa fibrer över till den motsatta sidan ryggmärgen, alltså från höger till vänster och vice versa. Höger storhjärnshalva styr således den vänstra kroppshalvans skelettmuskler och vice versa. Detta är orsaken till att en stroke i ena hjärnhalvan påverkar kroppsrörelserna på den andra sidan av kroppen. Notera dock att en del nervfibrer i pyramidbanorna fortsätter rakt fram utan överkorsning. Detsamma gäller i de flesta andra fall då nervbanor korsar varandra.

Hos en del däggdjur når pyramidbanornas fibrer bara den främre (hos människan övre) delen av ryggmärgen, där signalen via synapser (cellkontakter) överförs till andra nervceller, som i sin tur skickar dem vidare i sina utåtledande nervfibrer. Hos andra däggdjur, inklusive människan, når pyramidbanornas fibrer hela ryggmärgen. Hos alla däggdjur påverkar pyramidbanorna via mellanliggande nervceller i ryggmärgen motorneuronen. Motorneuronen är de nervceller som styr skelettmusklernas sammandragningar. Hos människan och andra primater kan pyramidbanornas fibrer dessutom direkt via synapser påverka motorneuronen.

Pyramidbanorna anses vara ett evolutionärt sett sent tillkommet styrsystem. Ett evolutionärt sett äldre styrsystem, ibland kallat det extrapyramidala systemet, finns emellertid kvar hos däggdjuren. Det utgår från nervceller i hjärnstammen och samverkar med det pyramidala systemet. Båda systemen används samtidigt av alla däggdjur till att styra kroppsrörelserna. Tidigare trodde man att pyramidbanorna var unika för däggdjuren. Man har emellertid identifierat liknande banor hos fåglarna. Även hos dem finns det både överkorsande och icke överkorsande nervfibrer. Texten fortsätter under bilden.

Synnnervskorset sedd med MR, magnetisk resonanstomografi

Synnnervskorsningen sedd med hjälp av färglagd MR (magnetisk resonanstomografi). Man ser ett horisontellt tvärsnitt genom ett upprätt huvud, från ögon till nacke. Vit hjärnsubstans, som domineras av nervfibrer, är svart eller grå (!). Grå hjärnsubstans, som domineras av nervcellskroppar, är ljusblå. Hjärnhinnorna är färgade i mörkblått, rött och eventuellt gult. Benvävnad och muskler är gula. De yttre ögonmusklerna är skelettmuskler, som används till att rikta in ögonen. Läs mer om synnervskorsningen i föregående svar och i huvudtexten nedan samt om hjärnhinnorna nedan på denna sida. Modified image. Courtesy of Nevit Dilmen from Wikimedia Commons under Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported License.

Läs mer om överkorsande nervbanor i föregående svar.

Överkorsningar förekommer i flera andra delar av nervsystemet, både hos däggdjur och andra djur. Ett exempel är synnervskorsningen (synnervskorset), som finns hos alla ryggradsdjur. Hos många ryggradsdjur, till exempel de flesta fåglar, korsar alla nervfibrer över till andra sidan. Hos andra, däribland däggdjuren, finns det både överkorsande och icke överkorsande fibrer. Enligt den traditionella åsikten underlättar däggdjurens arrangemang stereoseendet. Läs om synnervskorsningens funktion och stereoseende på en annan sida. Men det är märkligt att fåglarna saknar stereoseende. De borde ha stor nytta av en precis avståndsbedömning. Dessutom är antalet icke överkorsande nervfibrer mycket olika hos olika däggdjur. Och slutligen är människor utan stereoseende inte särskilt handikappade av det.

Dessa synpunkter har lett till en ny hypotes om synnervskorsningens funktion. De icke överkorsande fibrerna mottar synintryck från den inre halvan av de båda synfälten, närmast näsan. Om man arbetar med de båda händerna rakt framför sig, så kommer höger öga se den vänstra handen i den högra delen av sin näthinna. Titta på bilden till föregående svar så ser du det. Den gröna pilen till höger öga motsvarar ljus som kommer från vänster hand. Detta ljus når den högra, röda halvan av högerögats näthinna. Denna högra näthinnehalva skickar ut icke överkorsande röda nervfibrer, som kopplas vidare till höger storhjärnshalva. Nu är det så att pyramidbanorna från höger hjärnhalva styr vänster hand, se ovan i detta svar. Fördelen med detta kopplingsschema är att syninformationen från vänster hand direkt når den hjärnhalva som styr den, utan att behöva ta omvägen över den andra hjärnhalvan. Motsvarande resonemang gäller naturligtvis för höger hand.

Intressant nog finns det många icke överkorsande nervfibrer människor och andra apor, hos en del andra trädklättrande djur och hos katter. Alla dessa djur behöver använda frambenen rakt framför sig. Tänk dig den precision som katten behöver, när den ska fånga en mus med framtassarna, och människan, när hon ska trä en nål genom ett nålsöga. Den nya hypotesen och den gamla stereoseendehypotesen utesluter inte varandra. Både katten och människan bör ju ha stor nytta av avståndsbedömning via stereoseende vid musinfångning respektive sömnad. 2013, 2014, 2017.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Magens 'hjärna', det enteriska nervsystemet

En del av magens "hjärna", det enteriska nervsystemet, ses i denna ljusmikroskopiska bild, som visar ett snitt genom tarmens vägg. Bildens nätverk av nervceller är beläget mellan tarmens båda muskellager. Förutom detta nätverk (plexus myentericus) finns det ett andra nätverk (plexus submucosus) innanför det innersta muskellagret. Courtesy of Dr. Roshan Nasimudeen, in the public domain.

Jag läste att det finns en hjärna i magen. Är det sant?

Det finns ingen egentlig hjärna i buken. Däremot finns det nätverk av nervceller längs med hela matspjälkningsapparaten. De finns inuti väggen i matstrupe, magsäck, tunntarm, grovtarm, gallgångar, gallblåsa och bukspottkörtel. Det finns två sådana nätverk, ett yttre och ett inre. Tillsammans kallas de det enteriska nervsystemet. Nätverken förmedlar nervimpulser längs med mag-tarmkanalen, tar emot information från hjärnan och skickar information till hjärnan. Men de kan också ta emot information, själva bearbeta den och ge upphov till ett svar som påverkar någon del av mag-tarmkanalen. Så nätverken kan fungera som en mycket enkel andra hjärna och mag-tarmkanalen är det enda organsystem som har ett egen "hjärna".

Hjärnan påverkar det enteriska nervsystemet via det sympatiska och via det parasympatiska nervsystemet. Dessa tre system utgör tillsammans det autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet består av nerver och ansamlingar av nervceller, ganglier, utanför hjärna och ryggmärg. Det styr bland annat glatt muskel, hjärtmuskel och körtlar i bland annat inälvor och blodkärl. Det parasympatiska och det sympatiska nervsystemet har ofta, men inte alltid, motverkande effekter. Det autonoma nervsystemet sägs vara icke viljestyrt, men detta är inte helt korrekt, i synnerhet som vi inte vet vad vilja är för något. 2019.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Hjärnans delar

Bilden visar mycket schematiskt hur hjärnan uppkommer under embryots utveckling. Se vidare huvudtexten nedan.

Vilka huvuddelar består hjärnan av?

I embryot uppkommer nervsystemet först som ett rör på ryggsidan. Läs om nervröret på en annan sida.

Den främre delen av nervröret vidgas sedan till tre hjärnblåsor: framhjärnan (prosencephalon), mitthjärnan (mesencephalon) och ruthjärnan (rhombencephalon). Man tror att dessa hjärnblåsor hos tidiga utdöda ryggradsdjur behandlade tre olika sinnen: lukt (framhjärnan), syn (mitthjärnan) samt balanssinne och sidolinjeorgan (ruthjärnan). Ögon kom dock senare utvecklas som utskott från framhjärnans bakre del, mellanhjärnan.

Hos alla nu levande ryggradsdjur delas sedan framhjärnan upp i två blåsor, ändhjärnan (telencephalon) och mellanhjärnan (diencephalon), och ruthjärnan i två blåsor, bakhjärnan (metencephalon) och efterhjärnan (myelencephalon). Mitthjärnan delas inte upp. Nu har vi fem blåsor. Dessa blåsor uppkommer under embryots utveckling och kan urskiljas hos alla vuxna ryggradsdjur.

Följande beskrivning gäller däggdjur, inte till alla delar andra ryggradsdjur. Ändhjärnan utvecklas till storhjärnan (cerebrum) med dess halvor (hemisfärer), som således båda härstammar från den främsta av de fem hjärnblåsorna. I mellanhjärnan utvecklas bland annat hypothalamus och thalamus. I mitthjärnans tak finns de så kallad fyrhögarna, corpora quadrigemina. Bakhjärnans golv bildar bryggan (hjärnbryggan; pons) och dess tak lillhjärnan (cerebellum). Efterhjärnan bildar förlängda märgen (medulla oblongata). Mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen bildar tillsammans hjärnstammen. Titta på en bild av människans hjärna med ytterligare beskrivningar på en annan sida.

Den svenska terminologin vacklar dock. Jag minns att vi rev våra huvuden, när vi uppdaterade Nationalencyklopedin, men bestämde oss för beteckningarna ovan. 2018.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Hej! Har alla däggdjurshjärnor två hemisfärer?

Ja, storhjärnan (cerebrum) har hos alla däggdjur två hemisfärer (storhjärnshalvor), höger och vänster, med en fåra emellan dem. Under fåran finns det tvärförbindelser mellan hemisfärerna. Den största av dessa kallas hjärnbalken (corpus callosum).

Storhjärnan har faktiskt två hemisfärer hos alla ryggradsdjur. Hjärnan anläggs hos embryot som tre blåsor i framänden av en rörformad bildning, nervröret. Bakom blåsorna utvecklas nervröret till ryggmärgen. De främre och den bakre blåsan delas upp i vardera två blåsor. Nu finns det fem blåsor som utvecklas till olika delar av hjärnan. Den främsta blåsan är alltid tvådelad och utvecklas till storhjärnans två hemisfärer. Se vidare föregående svar. Storhjärnan är hos de flesta ryggradsdjursgrupper främst en lukthjärna som behandlar sinnesintryck från luktgroparna hos fiskar och från luktslemhinnan hos fyrfotadjur. Hos fåglar och däggdjur är storhjärnan den största hjärndelen och har fått en rad andra funktioner. Hos människan dominerar storhjärnan stort storleksmässigt, men de andra hjärndelarna har fortfarande många livsnödvändiga funktioner. 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Hjärna av gräshoppa

En biologisk mikrodator, gräshoppans hjärna. De stora klubbliknande hjärndelarna ansluter till fasettögonen, de små till punktögonen. Courtesy of Ivy Livingstone and copyright of BIODIDAC.

Vilket djur eller åtminstone djurgrupp har det mest avancerade nervsystemet näst under ryggradsdjuren? Själv tycker jag det verkar vara insekterna, men är inte säker.

Det mest avancerade nervssystemet bland de ryggradslösa djuren finns hos bläckfiskar. De anses också ha det mest komplicerade beteendet och den bästa inlärningsförmågan bland ryggradslösa djur. I Storbritannien har man därför utsträckt skyddslagstiftningen för försöksdjur till bläckfiskar. I Sverige gäller denna lagstiftning bara för ryggradsdjur. När det gäller beteende är bläckfiskarna bland annat kända för att ha de mest avancerade mekanismerna för färgbyte i djurvärlden.

Insekterna framstår dock som bäst i ett annat avseende: miniatyrisering. Hos många insekter kan den mycket lilla hjärnan styra ett ofattbart stort antal komplexa processer i form av beteenden. Det finns inga datorer som kan åstadkomma något liknande inom en så liten volym. 2008.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Jag har hört att räkor saknar en hjärna. Stämmer det? Har försökt söka svaret själv, men misslyckats.

Räkor har hjärna. Hos de flesta kräftdjur består hjärnan av ett par supraesofagealganglier i huvudet ovanför matstrupen och under denna ett par subesofagealganglier. Det finns förbindelser mellan dessa ganglier vilket gör att hjärnan bildar en ring runt matstrupen. Bakåt från hjärnan leder en bukgangliekedja som består av två parallella nervbuntar. Dessa är i varje segment försedda med ett par segmentala ganglier. Ganglier är anhopningar av nervcellskroppar. Bukgangliekedjan motsvarar vår ryggmärg. 2008.

Anders Lundquist

Till början på sidan



De tre hjärnhinnorna

Schematisk bild av de tre hjärnhinnorna hos ett däggdjur. De skyddar hjärnan, läs om det i svaret nedan. Ytterst ses den hårda hjärnhinnan (dura mater, "den hårda modern") som är hopväxt med skallbenets benhinna. Innanför den ser vi spindelvävshinnan (arachnoidea). Sedan följer ett vätskefyllt mellanrum (subaraknoidalrummet) som bland annat innehåller bindvävstrådar (spindelvävshinnans "spindelväv). Innerst finns den mjuka hjärnhinnan (pia mater, "den ömma modern") som ligger an mot hjärnvävnaden. Ibland räknas benhinnan som en del av den hårda hjärnhinnan. Modified image. Original courtesy of Heinz-A. Woerding from Wikimedia Commons under Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported License.

Hur kan det komma sig att min hund inte får en hjärnskakning när han ryster huvudet häftigt?

Hjärnan är naturligtvis skyddad av kraniet, men den är också försedd med stötdämpare. Jag kan bara svara allmänt på vad som skyddar vår och andra däggdjurs hjärnor från mekaniska skador, t.ex. vid slag mot huvudet.

Hjärnan är omgiven av tre hjärnhinnor. De båda yttersta ligger tätt inpå kraniets insida och är fästa i detta. Den innersta är fäst i hjärnans yta. Mellanrummet är fyllt med vätska. Hjärnan har nästan samma densitet som denna vätska och svävar därför nästan i vätskan. Hjärnan hålls på plats av nervrötter och blodkärl samt av särskilda bindvävstrådar som går mellan hjärnhinnorna, tvärs över det vätskefyllda rummet. Vätskeskiktet jämte trådarna fungerar som en stötdämparanordning som skyddar hjärnan när huvudet utsätts för mekanisk påverkan. Skador på hjärnan kan ändå uppkomma bland annat när kraniet går sönder och benbitar går in i hjärnan samt när hjärnan accelereras av ett slag mot huvudet så att den studsar mot kraniets insida. Det är det senare som skadar boxares hjärnor. Som bekant är det mycket lättare att få skador på hjärnan än man kan inbilla sig när man ser slagsmål i filmer på TV! 1999, 2012.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Vad är det som gör ont i huvudet när man känner huvudvärk? Människan saknar ju känsel i hjärnan.

Huvudvärk kan orsakas av en mängd olika sjukdomstillstånd. Eftersom jag inte är läkare går jag inte in på dem och på huvudvärksdiagnos. Men jag kan ändå besvara din fråga.

Det är riktigt att hjärnan saknar smärtreceptorer (mottagare för smärtstimuli). Men huvudvärk kan bero på påverkan av smärtreceptorer i blodkärl inuti kraniet och i den hårda hjärnhinnan som omsluter hjärnan inuti kraniet. Dessutom kan olika typer av påverkan på hjärnnerver, som leder smärtimpulser till hjärnan, ge upphov till smärta.

Huvudvärk kan också uppkomma i strukturer i huvudet som ligger utanför kraniet. Sådana strukturer med smärtreceptorer är blodkärl, skelettmuskler och ögon. Också smärtreceptorer i bihålornas slemhinnor kan ge huvudvärk. Bihålorna är luftfyllda håligheter som finns inuti några av kraniets ben och som ansluter till näshålan. 1999, 2013.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Till "Svar på frågor"


Zoofysiolog, skribent och webbansvarig:
Anders Lundquist, senior universitetslektor emeritus
Adress: Biologiska institutionen, Lunds universitet, Biologihus B, Sölvegatan 35, 223 62 Lund
Telefon: 046-222 93 53
E-post:
Senast uppdaterad: Se årtal efter varje svar.
Webbplatsen använder kakor. Surfar du vidare, godkänner du detta. Läs mer här.

Creative Commons License
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens.