Info om  djur   Fråga   Svar   Djurfakta   Artiklar   Källor 

Lunds universitet
Facebook

Finns det intelligent utomjordiskt liv i universum eller är vi ensamma?

Anders Lundquist

En konstnärlig rendering av en så kallad superjord

En konstnärlig rendering av en exoplanet, en så kallad superjord som kretsar kring stjärnan i bakgrunden. En sådan planet är större än jorden och försedd med berggrund. I bästa fall skull den kunna befinna sig i den så kallade "Guldlock"-zonen, på ett avstånd från sin sol som ger den en temperatur, vid vilken vatten kan var flytande. År 2020 planerar NASA att sända upp ett rymdteleskop, som kan analysera ljuset från jordliknande planeter. Man kan då ta reda på vilka gaser som finns i deras atmosfär. Hittar man syre, tyder det starkt på att det finns fotosyntetiska organismer på planeten. Närvaron av metan skulle kunna tyda på liv, men denna gas kan också uppkomma i frånvaro av liv. Courtesy of ESO and M. Kornmesser, in the public domain.

Många människor har i alla tider undrat om det finns liv i universum på andra ställen än Jorden. Särskilt har de undrat om det finns intelligent liv. Andra har, med tanke på människans historia, undrat om det finns intelligent liv på Jorden. Jag lämnar den sista frågan därhän. Här följer några funderingar om möjligheterna för utomjordiskt liv i universum.

Vi vet naturligtvis ingenting om livets uppkomst på Jorden. Fossilen ger oss ingen upplysning. Man har emellertid gjort många modellförsök, som pekar på rimliga mekanismer för uppkomst av liv. Den gemensamma genetiska koden hos alla organismer talar mycket starkt för att det liv som nu finns på Jorden har ett gemensamt ursprung. Förutsättningen för att nytt liv ska utvecklas finns däremot sannolikt inte på Jorden i dag. Det är mycket troligt att den speciella miljö, som fanns när den unga Jorden svalnat var särskilt gynnsam för uppkomst av liv. Läs mer om livets uppkomst och evolution på en annan sida. Texten fortsätter under bilderna.

En exoplanet gör att en stjärna wobblar Planeten Venus passerar framför solen år 2012

Man använder två metoder för att hitta planeter vid stjärnor utanför vårt solsystem, så kallade exoplaneter. Det krävs mycket känsliga mätinstrument. Till vänster visas schematiskt hur en stjärna rör sig fram och tillbaka påverkad av en exoplanets gravitationskraft, så kallad wobbling. I verkligheten är rörelsen enormt mycket mindre än på bilden, men ändå mätbar. Till höger visas hur en planet passerar framför en stjärna och släcker ut en del av dess ljus. Den lilla svarta fläcken uppe till höger är planeten Venus, som år 2012 passerade framför vår egen sol och något lite skymde den. Man kan faktiskt mäta sådana ljusförändringar även hos stjärnor som finns åtskilliga ljusår från vårt eget solsystem. Se också videon längre ner på denna sida. Courtesy of NASA, in the public domain.

Finns det okända livsformer på Jorden?

Men liv skulle mycket väl kunna ha uppstått flera gånger på Jorden. I så fall kan okända livsformer ha slagits ut av det naturliga urvalet. Det kan till och med vara så att liv med annat ursprung än det liv vi känner till, finns på Jorden i dag. Det vi i dag vet om bakterier, de bakterieliknande arkéerna och virus är bara toppen på ett isberg. Antalet kända former inom dessa grupper har ökat enormt, sedan man började göra storskaliga sekvenseringar av DNA bland annat från havsvatten och till och med från människans tarmar. Det måste vara oerhört svårt att hitta eventuella bakterieliknande organismer med en annan genetisk mekanism på undangömda ställen som i berggrunden och på djuphavets botten.

Drakes ekvation

Francis Drake ställde år 1961 upp en formel som ger det sannolika antalet civilisationer, som i vår galax kommunicerar med elektromagnetisk strålning upptäckbar för oss. Ekvationen innehåller följande faktorer: antalet stjärnor som bildas per tidsenhet i galaxen, andelen av dessa stjärnor som har planeter, andelen av dessa planeter som har förutsättningar för liv, andelen av de senare planeterna på vilka liv utvecklas, andelen planeter med liv på vilka civilisationer utvecklas, andelen civilisationer som sänder ut elektromagnetisk strålning och den sannolika livslängden för en sådan civilisation. Problemet är värdena på dessa faktorer är mycket osäkra eller okända. Så vi kan inte besvara frågan om det finns liv på andra planeter eller månar. Men vi kan överväga vad som är det rimligaste svaret på den frågan, med Drakes formel som utgångspunkt.

Exoplaneter, planeter utanför vårt solsystem

Under senaste två decennierna har man upptäckt ett mycket stort antal så kallade exoplaneter, det vill säga planeter vid andra stjärnor än Solen. Man har hittat betydligt fler än 3 000 exoplaneter. Vissa av planeterna har en del av de egenskaper som har gynnat livet på Jorden. Man har dock ännu inte hittat en planet med alla de egenskaper som möjliggör liv på Jorden. Men med tanke på det enorma antalet stjärnor i galaxen, borde det vara mycket sannolikt att sådana planeter finns och att några av dem hyser liv. Texten fortsätter under videon.

Videon visar schematiskt och i överdriven skala hur en planet, som passerar framför en stjärna, släcker ut något lite av stjärnans ljus. Utsläckningen syns i diagrammet till vänster. Detta är en metod som användes för att upptäcka exoplaneter. From YouTube, courtesy of NASA.

Hur sannolikt är det att det finns utomjordiskt liv?

Jorden uppkom för cirka 4,5-4,6 miljarder år sedan. Fossilen av bakterieliknande celler visar att liv uppkom förvånande snabbt efter det att den unga Jorden svalnat. Detta skulle kunna tolkas som om liv uppkommer så snart en gynnsam miljö finns. Själv tror jag att det finns en mängd planeter i galaxen med bakterieliknande livsformer. Dessutom finns några månar vid Jupiter och Saturnus som tros innehålla oceaner av flytande vatten unde den fasta ytan. Många menar att liv kan ha uppkommit i dessa oceaner. Många menar också att liv kan ha funnits på planeten Mars. Så vi kan inte utesluta möjligheten att liv uppkommit flera gånger i vårt eget solsystem.

Efter livets uppkomst på Jorden dröjde det cirka 3 miljarder år, tills det att de första djuren uppträdde som fossil och ytterligare cirka 0,5 miljarder år innan den mänskliga civilisationen uppkom. Detta skulle kunna tolkas som att sannolikheten för att först komplicerat flercelligt liv och sedan civilisationer uppkommer är mindre än att enkelt liv uppkommer. Innan komplicerade livsformer uppkommit, skulle livet på en planet mycket väl kunna släckas ut av enorma vulkaniska utbrott, av gigantiska meteoriter eller av strålningspulser från närbelägna stjärnor. För cirka 250 miljoner år sedan, vid permperiodens slut, inträffade det största kända av flera stora utdöenden bland Jordens organismer. Denna händelse kunde mycket väl ha lett till att livet helt utrotats på vår planet. Orsakerna till utdöendet är omdiskuterade.

Civilisationer med avancerad teknik har antagligen en begränsad livslängd. Om de inte utplånas av katastrofer utom deras egen kontroll, skulle de mycket väl kunna förstöra den planet de lever på. Här på Jorden är vi ju på väg att göra det och måste enas om att bevara vår planet, innan det är för sent.

Hur skulle utomjordiskt liv kunna se ut?

Man har spekulerat mycket om hur avancerat byggda utomjordiska organismer skulle kunna se ut. Själv tror jag att vi skulle känna igen mycket av oss själva i deras uppbyggnad. Samma kemiska och fysikaliska lagar gäller ju i hela universum. Jag tror att utomjordiskt liv, precis som jordiskt, består av kolföreningar lösta i vatten. Grundämnet kol har unika egenskaper. Inget annat grundämne kan bilda så många kemiska föreningar som kol. Man har dock föreslagit att liv skulle kunna baseras på grundämnet kisel. Likaså har vatten unika egenskaper som lösningsmedel för liv. Man har framkastat tanken att liv baserat på flytande kolväten skulle kunna finnas på Saturnus måne Titan, men det återstår att visa. Främmande planeter är tredimensionella med tyngdkraft, precis som Jorden. Avancerat byggda djurliknande landlevande organismer där borde därför vara bilateralsymmetriska och försedda med huvud, sinnesorgan och gångben, precis som de flesta djur på Jorden. Men det kan naturligtvis också finnas liv i former, som är helt utanför vår föreställningsvärld.

Kommer vi att upptäcka utomjordiskt liv?

Med tanke på det enorma antalet stjärnor i vår galax och det enorma antalet galaxer i universum, måste den rimligaste utgångspunkten trots allt vara att det finns liv och civilisationer på planeter eller månar vid andra stjärnor än solen. Frågan om vi någonsin kommer att kunna kommunicera med andra civilisationer är betydligt svårare. På grund av de enorma avstånden mellan stjärnorna kan det synas mindre sannolikt. Organisationen SETI letar med hjälp av radioteleskop efter signaler från utomjordiska civilisationer, men har inte hittat några. En del menar att vi skulle sända meddelande ut i rymden i hopp om att de ska uppfångas av utomjordingar. Andra menar att vi absolut inte ska göra detta. De hänvisar till människans historia med de krig och folkmord som har följt efter kontakter mellan olika kulturer och folk, till exempel när västerlänningar koloniserade Amerika, Afrika och andra delar av världen.
 

Repetition av radiopjäsen 'Världarnas krig'

Orson Welles och radiopjäsen "Världarnas krig"

Bilden visar regissören Orson Welles dirigerande repetitionerna av radiopjäsen "Världarnas krig", som sändes i USA år 1938. Pjäsen byggde på en bok av den engelske författaren H. G. Wells. I boken invaderas Jorden av fientliga varelser från Mars. Pjäsen var mycket illusorisk. Orson Welles fungerade som en fiktiv nyhetsuppläsare. Han rapporterade hur fruktansvärda monster spridde död och förintelse i delstaten New Jersey. Många lyssnare trodde att det var en riktig nyhetssändning. Tusentals människor över stora delar av USA drabbades av panik. Många av dessa skadades.
    Händelsen stämmer till eftertanke. Radion var vid denna tid ett medium med stor genomslagskraft. I dag har vi en rad andra medier med lika stor eller större genomslagskraft. Welles trodde inte att publiken skulle ta pjäsen på allvar. I dag påverkas miljoner och åter miljoner människor av lögnaktig propaganda, som sprids via webb och television och förvrider deras verklighetsuppfattning. From The Gastonia Daily Gazette (1938), in the public domain.

 
Att läsa

J. Abbott och E. Persson (red.): LIV Utomjordiskt Syntetiskt Artificiellt (Pufendorfinstitutet, 2017).

D. Dunér (red.): Extrema världar. Om sökandet efter liv i rymden (Pufendorfinstitutet, 2013).

Anonymous: What Is an Exoplanet? (NASASpacePlace, updated 23 May 2018).

P. Brennan: What in the World is an ‘Exoplanet'? (NASA's Exoplanet Exploration Program, updated 20 April 2018).

S. Seager and W. Bains: The search for signs of life on exoplanets at the interface of chemistry and planetary science (Science Advances 1(2): e1500047, 2015).

B. Stenholm (red.): Astrobiologi (Liber, 2012).
 

Till början på sidan

Till "Djurfakta"


Zoofysiolog, skribent och webbansvarig:
Anders Lundquist, senior universitetslektor emeritus
Adress: Biologiska institutionen, Lunds universitet, Biologihus B, Sölvegatan 35, 223 62 Lund
Telefon: 046-222 93 53
E-post:
Senast uppdaterad: 24 maj 2018
Webbplatsen använder kakor. Surfar du vidare, godkänner du detta. Läs mer här.

Creative Commons License
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens.