Info om  djur   Fråga   Svar   Djurfakta   Artiklar   Källor 

Lunds universitet
Facebook

En nyupptäckt apa
 
Fråga en zoofysiolog

Beteenden: att spotta, svimma, boxas med mera. Och om ögonvitornas roll

Gömmer strutsen huvudet i sanden?
Varför har människor ögonvitor? Varför saknar andra däggdjur ögonvitor?
Vad händer när man svimmar? Känslor och blodtrycksfall
Bygger schimpanser bon? Kan de simma? Hur skiljdes schimpansen från bonobon?
Kan fåglar spotta? Om svalbon, saliv från ekolokaliserande seglarfåglar
Hur långt spottar en lama? Varför spottar lamadjuren?
Varför landar katten alltid på fötterna utan att bli skadad?
Djur som boxas: harar och kängurur
Om svansviftningens mekanismer och svansens skelett
Sök i alla svar och i alla djurartiklar
Åter till "Svar på frågor"


Strutshona med kycklingar

Strutsen gömmer inte huvudet i sanden. Människor kan däremot göra det, men bara i bildlig bemärkelse. Strutshonan på bilden vakar över ett stort antal strutskycklingar. Strutsar har ett komplicerat familjeliv, olika hos olika underarter. En hane kan para sig med 3-5 honor. I vissa områden lägger alla honorna sina ägg i samma bo. Kycklingarna på bilden skulle således kunna ha olika mödrar, en slags strutsdagis. Courtesy of David Bygott from Encyclopedia of Life under this CC License.

Varför gömmer strutsen huvudet i sanden?

Strutsen gömmer inte huvudet i sanden. Det är bara en gammal myt att den skulle göra så. Strutsar som gömde huvudet i sanden, då de hotades av rovdjur, skulle obönhörligt sorterats ut av det naturliga urvalet. Strutsen lägger sig ibland ner och sträcker ut halsen längs med marken för att undvika upptäckt. Det kan vara detta beteende som givit upphov till myten. Det kan också vara så att strutsen böjer ner huvudet när den förtär föda, vatten eller kanske grus att ha i muskelmagen. Många fåglar sväljer grus som de förvarar i muskelmagen och använder för att sönderdela föda. Fåglar har ju inga tänder. 2005, 2013.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Människor har ögonvitor
Spökdjur saknar ögonvitor
Hundar saknar ögonvitor

Människans ögonvitor (överst) ger henne förmodligen ett vidare synfält. De skulle också kunna underlätta hennes kommunikation med andra människor, läs om det i svaret nedan. Ögat ovan är lätt uppspärrat, något som kan signalera rädsla eller förvåning. Hos en av våra släktingar bland primaterna, ett spökdjur (i mitten), och hos vår bästa vän, hunden (nederst), syns inga ögonvitor. Det gör det svårare att upptäcka dem, i synnerhet nattetid.
   Spökdjurens har de största ögonen i förhållande till kroppsvikten bland däggdjuren. Varje spökdjursöga är större än djurets hjärna. De stora ögonen förbättrar mörkerseendet, eftersom mer ljus kommer in i dem. Läs mer om spökdjur på en annan sida. From Wikimedia Commons, courtesy of Nether Animal, in the public domain (above), Pierre Fidenci under this CC License (middle), Rachelegreen under this CC License (below).

Jag undrar varför det är så att människan är det enda djur på vilket man kan se ögonvitorna, såvitt jag vet? Hur kommer det sig?

Bra fråga! Det har gjorts en stor undersökning av ögonens utseende hos ett stort antal primater. Primaterna innefattar halvapor, spökdjur, apor, människoapor och människor. Man fann att det mänskliga ögat var unikt på tre sätt. För det första så saknar människan helt pigmentering i den synliga delen av skleran (senhinnan), det vill säga människan har en egentlig "ögonvita". Hos andra primater är detta område färgat, vilket innebär att de inte har någon ögonvita. För det andra är en större del av skleran synlig hos människan än hos andra primater. Och för det tredje är den synliga delen av ögat mycket bredare hos människan än hos andra primater.

Om en stor del av ögat är synligt så kan ögat göra vidare ögonrörelser utan att pupillen döljs. Därmed blir det totala synfältet större, utan att man behöver röra på huvudet. Hos de undersökta primaterna fann man samband mellan, å ena sidan, kroppsstorleken och levnadssättet och, å andra sidan, storleken och bredden på den synliga delen av ögat. Detta stöder tanken att människoögat har anpassats till att få ett större totalt synfält, i synnerhet i horisontell led. Det kan tänkas ha skett som en anpassning till att gå på marken i stället för att leva i träden. För ett marklevande djur är det viktigt att kunna blicka längs med horisonten. Texten fortsätter under bilden.

Lesulan, en apa från det inre av Kongo

Varför ser denna apa så mänsklig ut? Jo, för att man ser en bit av ögonvitan, något som man normalt inte gör. Det är en lesula (Cercopithecus lomamiensis) en markatteart från Kongo (Kinshasa). Den beskrevs år 2012 av vetenskapen, men är sedan länge känd av lokalbefolkningen. From J. A. Hart et al: (2012) Lesula: A new species of Cercopithecus monkey endemic to the Democratic Republic of Congo and implications for conservation of Congo's central basin (PLoS ONE 7: e44271), under this CC License.

Hos andra primater än människan skulle den pigmenterade skleran kunna ge kamouflage, Djuren kan dölja ögat och blickens riktning för både artfränder, bytesdjur och rovdjur.

Det har också föreslagits att människans stora ögonvita kan vara en anpassning till socialt samspel. Vitan gör det lättare att se vart blicken är riktad och de sociala signaler som ansiktets uttryck ger blir tydligare. Kamouflaget har kanske blivit av mindre betydelse för människan när hon skaffat sig jaktvapen och lärt sig tämja elden. 2011, 2012, 2013.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Vad händer egentligen när man svimmar? Man kan ju ibland tyckas göra det helt utan anledning, exempelvis när man ska ta en spruta eller när man ser blod.

Orsaken till att man svimmar är att blodtrycket sjunker så att syrgastillförseln till hjärnan minskar. Man förlorar medvetandet på grund av syrebrist i hjärnan. Starka känslor kan leda till kärlutvidgning i kroppen och minskat flöde av blod ut ur hjärtat. Detta tillsammans kan ge ett blodtrycksfall som åtföljs av svimning. Fenomenet är i regel övergående. Det är en fördel att man hamnar i vågrätt läge för då slipper cirkulationssystemet motverka tyngdkraftens effekter. 2011, 2016.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Ett bo byggt av en schimpans

Ett bo byggt av en schimpans. Det ser ut som ett jättestort fågelrede. Det finns fåglar, till exempel vävare, som bygger betydligt mera komplicerade bon. Courtesy of Ikiwaner from Wikimedia Commons under this GNU License.

Flätar schimpanser ihop en bädd av grenar? Stämmer det att schimpanser inte kan simma? - Hur skiljdes schimpansen från bonobon?

Ja, varje schimpans bygger sig ett eget bo uppe i ett träd, där den tillbringar natten. Varje kväll bygger den ett nytt bo. Den flätar ihop några grenar för att få ett fast underlag. Den lägger sedan mindre bladförsedda grenar över underlaget. Det hela beskrevs i detalj av Jane Goodall i en artikel från 1962.

Schimpanser kan simma, men gör det mycket ogärna. Schimpansen (Pan troglodytes) och och dess nära släkting bonobon (Pan paniscus) har utvecklats från en gemensam förfader. Detta tros ha skett genom att två populationer isolerades från varandra av Kongofloden. De utvecklade sedan olika sociala beteendemönster. Läs om landdjur som kan simma på en annan sida. 2017.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Salangan (Aerodramus fuciphagus)
Boet av en salangan, råvaran till äkta svalbosoppa

Överst ses en salangan (Aerodramus fuciphagus), en släkting till vår tornseglare (Apus apus; "tornsvala"). Nederst ses ett bo av en salangan, råvaran till äkta svalbosoppa. Boet är fäst i en klippvägg och bildar, som synes, en uppåtriktad skål, i vilken äggen läggs. From Encyclopedia of Life, courtesy of Lip Kee (above) annd Kowloonese (below), both under this CC License.

Kan fåglar spotta? - Om svalbon byggda av saliv från ekolokaliserande seglarfåglar.

Salivkörtlar förkommer hos fåglar, men de är vanligen inte lika välutvecklade som däggdjurens. En del fåglar, särskilt sådana som finner sin föda i vatten, saknar salivkörtlar. Till dem hör pelikanerna, som således inte kan spotta.

Fåglar som äter små insekter eller frön uppges ha relativt välutvecklade salivkörtlar. Hackspettar har mycket välutvecklade salivkörtlar, som klär in tungan med slem. När de sticker ut tungan, fastnar de insekter, ofta larver, som utgör deras föda i slemmet. Välutvecklade slemproducerande salivkörtlar förekommer även bland seglarfåglarna. Den enda svenska seglararten är tornseglaren (Apus apus), tidigare kallad tornsvala. Den flyger med öppen mun, så att insekter fastnar i slemmet. Den matar ungarna med salivbollar fyllda med insekter. Trädseglarna bygger ett rede för sitt enda ägg av växtdelar hopklistrade med saliv. De sydostasiatiska salanganerna, seglare inom släktet Aerodramus, bygger sina bon i grottor. Bona består enbart eller nästan enbart av hanens slemmiga saliv. Saliven hårdnar, när den kommer i kontakt med luft. Bon av två salanganarter är huvudingrediensen i den äkta kinesiska svalbosoppan. Dessa bon är oerhört dyra och så eftertraktade att salanganerna på många ställen är utrotningshotade. Falska svalbon, tillverkade av grishud, svamp eller tång, förekommer. Man har börjat föda upp fåglarna i salanganfarmer, något som förhoppningsvis kommer att minska trycket på de vilda populationerna. Seglarfåglar kan således definitiv spotta.

För att summera, så finns det fåglar som inte kan spotta och fåglar som definitivt kan spotta. För de flesta fåglar är situationen oklar. Läs om tornseglarens fötter och om ekolokaliserande djur på andra sidor. 2016.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Lamadjur (Lama glama)

Den här laman (Lama glama) ser arg ut. Lamor är bra på att spotta. De kan också sparkas och är inte rädda för vargen. Allt fler fårägare skaffar sig en lama som livvakt åt sina får. Courtesy of Tanya Dewey and the Animal Diversity Web under this CC License.

Hej! Jag skulle vilja veta hur långt en lama kan spotta.

En lama lär kunna spotta cirka 3-4,5 meter. Intressant är att lamor sällan spottar på människor. De tama lamor som spottar på människor har kanske blivit präglade, så att de tror att människan är en lama, eller så har de blivit osedvanligt illa behandlade. Spottandet är ett sätt att signalera lamor emellan, till exempel för att avgöra dispyter eller bestämma vem som är högst i hackordningen. Spottandet kan också vara ett sätt att försvara sig mot rovdjur. Läs mer om lamor och andra kameldjur och om hur lamor klarar att leva på hög höjd på andra sidor. 2009, 2017.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Landar en katt alltid på fötterna?

Katten har en välutvecklad förmåga att vända sig i luften när den faller, så att den nästan alltid landar på fötterna. Detta är naturligtvis en nyttig anpassning hos ett klättrande djur. Den får information om kroppens läge och rörelser genom sitt balansorgan i innerörat och genom ögonen. Dessutom får den information från sinnesreceptorer som kan avläsa hur pass böjda eller sträckta lederna i rörelseapparaten är. Därefter utför den reflexmässiga rörelser som gör att kroppen vänds rätt medan katten fortfarande faller. Kattens rörelseapparat är särskilt anpassad så att stöten vid landningen dämpas. Läs om däggdjurens balansorgan på en annan sida. 2000, 2013, 2014.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Två fältharar (Lepus europaeus) som boxas i parningstiden. Det är vanligen konkurrerande hanar som boxas. Ibland boxas också honor som inte är intresserade av en hanes uppvaktning. Fältharen skiljer sig från skogsharen (Lepus timidus) genom att den är svart på svansens översida. Båda arterna har svarta öronspetsar. From YouTube, courtesy of Gavin Chambers.

Råkade se två harar som boxades på tv. När jag såg detta insåg jag omedelbart likheten med kängurur, som jag sett på nära håll i Australien. Dessutom har båda djuren långa öron och "skuttar" fram. Är harar och kängurur släkt med varandra?

Jag såg också programmet och tänkte samma tanke. Men harar är äkta däggdjur (moderkaksdjur) och kängurur är pungdjur. Känguruerna är släkt med hararna bara på mycket långt håll. Frånsett några djurarter som kommit över havet genom naturlig spridning och ett flertal djur som introducerats av människan, har Australiens däggdjursfauna utvecklats skild från resten av världen under cirka 100 miljoner år. För cirka 100 miljoner år sedan skiljdes nämligen den australiska kontinenten från superkontinenten Gondwanaland.

Man får se boxningsbeteendet som ett beteende som utvecklats genom så kallad konvergens. Konvergens innebär att det naturliga urvalet gynnar likartade strukturer eller funktioner parallellt i olika djurgrupper. Boxning hos kängurur och harar är troligen ett bra sätt att under parningstiden avgöra vilken hane som är starkast, utan att den andre allvarligt skadas. Detta i sin tur skulle kunna leda till att de gynnsammaste generna överföres till nästa generation. Stora ytteröron har utvecklats genom konvergens hos många däggdjur. Deras funktion är att öka känsligheten för svaga ljud och att förbättra förmågan att avgöra riktningen från vilken ljudet kommer. Stora ytteröron kan också fungera som radiatorer med stor yta och avger då överskottsvärme i heta miljöer.

Läs om ytteröronens funktion och om riktningshörsel på en annan sida. Läs om hur kängurur förflyttar sig och om hur de reglerar sin kroppstemperatur på andra sidor. 2014.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Jättemyrslok

En jättemyrslok från Sydamerika. Man får förmoda att den kan vifta med den imponerande svansen. Några andra myrsloksarter har gripsvans. Courtesy of John White and copyright California Academy of Sciences.

Hur fungerar mekanismen för svansviftningen hos däggdjur?

Svansen innehåller av en lång rad kotor. Dess skelett är ju en förlängning av ryggraden. I vår ryggrad finns det diskar av fibröst brosk mellan kotkropparna och leder mellan kotorna som tillåter böjning av ryggraden framåt, bakåt och i sidled samt dessutom en viss rotation runt kroppens längdaxel. Det finns flera komplicerade system av muskler som löper längs med ryggraden och sitter fast i kotor, revben, höftben och kranium. Dessa muskler används för att böja eller rotera ryggraden. Till exempel finns det muskler vid sidorna av ryggraden som förbinder sidoutskott från kotorna med varandra. Om dessa muskler dras ihop på höger sida kommer ryggraden att böjas åt höger. I princip så torde svansviftning fungera på samma sätt som de beskrivna ryggradsrörelserna. Skillnaden är förstås att svansens kotor och muskler hos de flesta däggdjur är klenare än ryggradens. Svansen utsätts ju hos de flesta djur inte för så stor belastning. Ett undantag är djur som använder svansen som griporgan.

Läs också artikeln "Vilken nytta har djur av sin svans? Varför har människan förlorat svansen?" på en annan sida.

Hos många djur finns det kroppsdelar som saknar skelett, men ändå kan utföra rörelser. Ett exempel är så kallade muskulära hydrostater. Hos dem har musklerna tagit över också skelettets funktioner. Exempel är elefantens snabel, bläckfiskarnas armar och vår tunga. Det hela bygger på att musklernas volym inte kan ändras. De kan inte pressas ihop, eftersom de huvudsakligen består av vatten. Musklerna fungerar som ett så kallat hydrostatiskt skelett. Om längsgående muskler på alla sidor om en bläckfiskarm dras ihop får armen stadga som om den innehölls ett riktigt skelett. Dess volym kan ju inte minska. 2001, 2013.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Till "Svar på frågor"


Zoofysiolog, skribent och webbansvarig:
Anders Lundquist, senior universitetslektor emeritus
Adress: Biologiska institutionen, Lunds universitet, Biologihus B, Sölvegatan 35, 223 62 Lund
Telefon: 046-222 93 53
E-post:
Senast uppdaterad: Se årtal efter varje svar.
Webbplatsen använder kakor. Surfar du vidare, godkänner du detta. Läs mer här.

Creative Commons License
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens.