Vet sälen hur långt ett år är?

Vi vet inte om sälen vet något. Vi vet ju inte om sälen har ett medvetande som vi människor. Men även om sälen inte har ett medvetande kan den ju ha information om tid. Jag känner inte till några studier just på säl, men följande resonemang gäller med största sannolikhet också för sälar.

De flesta djur har inneboende s.k. cirkadiska rytmer som styr kroppens funktioner och djurets beteende under loppet av ett dygn. Dessa rytmer har en period på cirka ett dygn , men i regel är perioden inte precis 24 timmar. Dessa rytmer finns oberoende av yttre stimuli och styrs av biokemiska klockor i kroppens celler. Under normala förhållanden "ruckas" klockorna så att de går rätt. Det är vanligen det astronomiska dygnets skiften mellan natt och dag som är "tidgivare" och sköter ruckningen. Läs mera om cirkadiska rytmer här och om kroppens inre klockor här.

Djur uppvisar också årliga rytmer. En del sådana rytmer styrs av yttre faktorer, t.ex. vädrets förändringar under året. Andra är cirkannuella. Cirkannuella rytmer finns kvar under konstanta miljöförhållanden. De bygger alltså, precis som cirkadiska rytmer, på inre klockor. Cirkannuella rytmer ruckas även de av "tidgivare", ofta av förändringarna i dagslängd under loppet av ett år.

Jag tror inte sälen vet vad som har varit och vad som skall komma. Jag kan inte vara säker på det, men jag tror att sälen lever bara i nuet. Så sälen vet förmodligen inte hur långt året är. Däremot är det mycket sannolikt att sälens inre klockor förbereder den på vad som ska komma, så att den klarar tillvarons påfrestningar bättre. De inre rytmerna är mycket viktiga. Djur som går i vinterdvala under vintern kan tjäna som exempel. De förbereder sig genom att äta mycket och skaffa sig ett fettförråd. Tack vare sina cirkannuella rytmer kan de göra detta även under år då sommaren är förskjuten och hösten är ovanligt varm. Hade de inte gjort det, skulle de sådana år överraskas av kylan och dö av näringsbrist under vintern. 2001.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Jag undrar varför man inte kommer ihåg något under tiden från det att man föds tills dess att man är några år gammal? Tack på förhand!

Det är en intressant fråga om ett mycket märkligt fenomen. Det som man inte minns från den tidiga barndomen är så kallade episodiska minnen, det vill säga minnen av händelser. Det handlar om händelser som inträffat före 3-5 års ålder. Men, märkligt nog, kan barn i denna ålder mycket väl minnas händelser i det förflutna. I en undersökning kunde till och med 2,5 år gamla barn minnas händelser som ägde rum 6 månader tidigare. Dessutom finns visst stöd för tanken att vuxna kan minnas händelser som ägde rum när de var yngre än tre år, om händelserna är starkt känsloladdade. Sådana händelser kan vara dödsfall, syskons födelse eller sjukhusvistelser. Ofta kan dock sådana minnen vara "falska minnen", efterhandskonstruktioner som bygger på att vuxna senare berättat om om händelserna.

Så förmågan att minnas händelser finns hos barn som är yngre än 3-5 år. Ändå finns de tidiga minnena inte kvar när man nått vuxen ålder. Ska man svara kort så vet inte vad detta beror på. Det finns ett flertal teorier.

En rimlig teori är att förlusten av barndomsminenna har att göra med att hjärnan inte är färdigutvecklad vid födseln. Hjärnan fortsätter att utvecklas ända upp till 20-årsåldern och är för denna utveckling beroende stimulering från miljön. Men man vet inte vad det är för processer i hjärnan som skulle kunna sudda ut barndomsminnena.

Enligt en annan teori kan minnena bli bestående först när barnet utvecklat den språkliga förmågan att beskriva dem.

Enligt en tredje teori kan minnena bli bestående först när barnet utvecklat ett självmedvetande, det vill säga uppfattar sig själv som en individ och andra människor som individer som barnet självt kan samverka med.

Andra typer av minnen än minnen av händelser behöver inte suddas ut. Barn börjar lära sig tala när de är mellan ett och två år gamla och bygger sedan successivt upp ett ordförråd som de inte glömmer. Detta är ett exempel på så kallat semantiskt minne eller, enkelt uttryckt, faktaminne. Små barn lär sig också att utföra vissa rörelser, till exempel att handskas med föremål eller att cykla. Sådana så kallade procedurminnen suddas inte ut. De kan snart bli automatiska och kan utföras utan att man tänker på dem. Den som en gång lärt sig cykla glömmer det aldrig. 2012.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Även lejon kan var sömniga, dock ej Lunds universitetslejon som alltid påstås vara lika vaket. Copyright 1996 © Corel Corporation.

Vad händer i kroppen när man sover? Sover fiskar?

Man vet mycket om sömnen, men inte vad den har för funktion. Sömn är en förändring i hjärnans aktivitet som åtföljs av sänkt medvetandegrad. Sömnen skiljer sig från medvetslöshet främst genom att den som sover kan väckas. Det finns två typer av sömn: REM-sömn och NREM-sömn. Under loppet av en normal natt omväxlar NREM-perioder med REM-perioder. Sömntyperna kan identifieras genom att de har olika typer av EEG. I ett EEG (elektroencefalogram) mäter man hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av elektroder på huvudet. REM-sömnen kännetecknas dessutom av snabba ögonrörelser. Drömmar äger för det mesta, men inte alltid, rum under REM-sömn.

Det sker många förändringar ute i kroppen medan man sover. Ämnesomsättningen avtar något. Pulsen och andningen minskar också något och kroppstemperaturen sjunker. Det sker också förändringar i blodets halter av en rad olika hormoner.

Det finns fiskar som sover, men det uppges också finnas de som inte gör det. Till de fiskar som inte sover hör sådana som ständigt simmar omkring i öppna havet utan kontakt med bottnen. Detta har möjligen att göra med att dessa fiskar nästan ständigt utsätts för samma sinnesintryck i en miljö som förändras mycket lite.

Nyligen har man upptäckt tillstånd som betecknas som sömn till och med hos bananflugor. Kanske är det så att betydligt fler djur sover än man trodde tidigare, inte bara bland ryggradsdjuren, utan också bland de ryggradslösa djuren.

Man vet faktiskt inte vad sömnen har för funktion! Många teorier om detta har lagts fram, men ingen riktigt bra. Man har gissat att sömnen behövs för att hjärnan ska återhämta sig, t.ex. genom att bilda kemiska ämnen som det har blivit ont om under den vakna perioden. Man vissa belägg för att sömnen behövs för att upprätthålla och konsolidera minnen. Man har antagit att sömnen gör att kroppen sparar energi under den period av dygnet, då man ändå inte kan vara aktiv. I så fall skulle sömnen motsvara björnens vinterdvala, fast på dygnsbasis och inte lika energibesparande.

Här är några sajter med sömninfo på engelska: "Sleep Home Pages" och "Brain Briefings". 2005, 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Vi hade en riktigt trevlig grillningskväll i helgen med några vänner och började diskutera mygg. Vår fråga är helt enkelt: var finns myggorna på dagen, när de inte bits?

Myggorna håller sig i stillhet, gömda i vegetationen, under de delar av dygnet när de inte är aktiva. Det finns studier på bananflugor som visar att dessa insekter har ett vilotillstånd som kan jämföras med sömn. Kanske sover myggorna? 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Drömmer djur när de sover?

Det kommer vi aldrig att kunna ta reda på, eftersom djuren inte kan tala! Vad vi vet är att REM-sömn ("rapid eye movement sleep") förekommer också hos andra djur än människan. Under loppet av ett sovpass omväxlar REM-sömn med NREM-sömn. Hos människor äger drömmar för det mesta rum under REM-sömnen. Det faktum att kroppsfunktionerna under REM-sömn ändras på ett likartat sätt hos högre djur och människor skulle kunna tolkas så att djuren drömmer. Hos katter med en speciell typ av hjärnskada kan man se att de rör sig under REM-sömnen, som om de gjorde de rörelser de drömmer om. Varje hundägare vet ju också att hundar kan röra sig under sömnen och vi vill gärna tolka det som om hunden drömmer. Men, än en gång, vi vet inte om andra djur än människan kan drömma.

Du kan läsa mer om sömn ovan. 2000.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Smartest animal on earth? Copyright 1996 © Corel Corporation.

I am looking for information on what the world's smartest animal is. Any help you could give me would be greatly appreciated. Thank you!

Man is probably regarded by many people as the smartest animal on this planet. However, looking back at the history of mankind, you could argue that man is actually the most stupid animal. In that case, the next in line on the smartness list would certainly be one of the great apes, perhaps the chimpanzee or the bonobo.

The great apes need protection! Read more at "The Ape Alliance"! 2000.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Stämmer det att bläckfiskar har ett högt utvecklat logiskt tänkande?

När det gäller bläckfiskar så vet man att de är mycket läraktiga och att de har de kanske mest komplicerade hjärnorna bland de ryggradslösa djuren. Det har uppgivits att en bläckfisk som utsatts för obehagliga försök av en forskare försökte gömma sig och skiftade färg, när forskaren närmade sig akvariet. Man kan tänka sig att bläckfiskar kan uppleva känslor. I Storbritannien gäller samma försöksetiska regler för bläckfiskar som för ryggradsdjur. Men bläckfiskar har definitivt inte ett högt utvecklat logiskt tänkande. En faktor som begränsar bläckfiskarnas möjlighet att utveckla sina hjärnfunktioner är att de har en mycket kort livslängd. Även stora arter lever, märkligt nog, bara några år. 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Kan man påstå att djur har medvetande? Och har vissa djur självmedvetande? Jag har läst nyligen att en chimpans är medveten om att det är sig själv den ser när den tittar i en spegel. Kan det tyda på självmedvetande? Jag har diskuterat frågan nyligen med mina bekanta som bestämt påstår att människan är det enda djuret som har ett medvetande. Eftersom människan är ett djur är det svårt för mig att tro att medvetandet skulle vara förbehållet endast Homo sapiens.

Detta är en mycket komplicerad och kontroversiell fråga och jag kan bara ge några synpunkter.

För det första finns det ingen klar definition av medvetande. Vi vet inte heller var medvetandet är lokaliserat i nervsystemet. Kanske är det en produkt av många samverkande områden i hjärnan, kanske uppkommer det i en viss hjärndel. Vi vet inte. För det andra är det svårt att experimentellt påvisa medvetande hos andra djur än människan. De kan ju inte tala med oss. Icke desto mindre har man inom neurobiologin nu kommit så långt att man börjat formulera teorier om medvetandets natur.

Djur är medvetna i den meningen att de kan vara uppmärksamma på omvärlden och reagera på vad som händer där. Men det är väl inte det som vi vanligen avser med medvetande.

Ett fenomen som kan sägas ingå i vårt medvetande är förmågan att verkligen uppleva sinnesintryck och känslor, till exempel färgen på ett föremål eller smärtan vid en skada, i stället för att bara maskinmässigt reagera på intrycken. Ett annat är att vara självmedveten, det vill säga uppfatta sig själv som en individ och andra människor som individer som man själv kan samverka med. Ytterligare andra är medvetenhet om tankar och minnen.

De finns de som, i likhet med filosofen Descartes på 1600-talet, anser att medvetandet är något som bara finns hos människan. Men för en biolog förefaller det mycket sannolikare att medvetandet gradvis utvecklats under evolutionen. I så fall kan det finnas olika grader av medvetande hos olika djur, åtminstone hos däggdjur och fåglar. Många menar att människoapor, delfiner, elefanter och till och med jakopapegojor har en viss grad av medvetande.

I det så kallade MSR ("mirror self-recognition test") testas om ett djur kan känna igen sig själv i en spegel. Hittills är det bara människor äldre än 18-24 månader, människoapor, en delfinart och den indiska elefanten som anses ha klarat denna test. Detta anses vara tecken på en viss grad av medvetande hos dessa arter, men värdet av testet har också ifrågasatts. 2008.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Hej Anders, jag är biologilärare på en gymnasieskola har nyligen fått en mycket intressant fråga av en elev. Frågan lyder: "Har djur någon fri vilja eller kan man bara tala om instinkter?" Jag har nu tillbringat cirka två veckor på att försöka få fram ett svar till min elev. Det jag har kommit fram till är att varje ämnesområde har sin tolkning (naturvetenskap, religion, psykologi och filosofi), för att inte tala om hur vitt skild inställningen till människans fria vilja är. Har du något bra svar på frågan eller tips på någon litteratur? Tack på förhand!

Det enkla svaret är att vi vet alldeles för lite för att kunna besvara frågan när det gäller människan och än mindre när det gäller andra djur.

Frågan om människan har en fri vilja är knivig och har, som du förstått, diskuterats i ett par tusen år. Den har dock numera fått ny belysning genom neurofysiologiska experiment. Du har ju redan konstaterat att åsikterna går i sär, i synnerhet om man frågar representanter för olika discipliner. Jag kan bara ge min egen högst personliga och högst spekulativa åsikt som biolog.

Illusionen av en fri vilja är en egenskap som vi människor har förlänats genom naturligt urval. Denna illusion aktiverar oss och gör oss handlingskraftiga. Men naturligtvis inser vi själva inte detta rent emotionellt. Då skulle vi bli totalt passiva och aldrig gå upp på morgonen. Inte heller kan man låta detta förhållande ligga till grund för moral och straffrätt. Vi måste där utgå från att människor är personligen ansvariga för sina handlingar, med undantag av dem som har svår psykisk sjukdom. Vi kan naturligtvis inte veta om andra djur än människan har en illusion av fri vilja, men jag håller det inte för osannolikt. Det finns många djur som inte bara har automatiska instinkter, utan också avancerad inlärningsförmåga. En del djur, som chimpanser, kan också lösa problem.

Man har visat att mycket mer hjärnaktivitet, än vi själva tror, sker utan att vi är medvetna om det. Mycket tyder på att mycket av det som vi uppfattar som beslut grundade på förnuftiga resonemang inte är det. Förnuftsskälen är efterhandskonstruktioner. "Besluten" kan grunda sig på rent känslomässiga reaktioner.

Benjamin Libet har i försök visat att de nervceller, som sätter i gång en försökspersons handrörelse, visar aktivitet innan personen bestämt sig för att röra handen. Libet anser dock att vi har en fri vilja i form av vetorätt. Hans försök har dock kritiserats av andra.

Några länkar:
 
o "Dennett and the Darwinizing of free will" av David P. Barash (pdf)
o Recension av Daniel Dennetts "Freedom Evolves"
o "När tanken lyfter" av Peter Gärdenfors (pdf)
o "Free will versus the programmed brain" av Shaun Nichols
    (Scientific American, augusti 2008)
o "Possible site of free will found in brain"
    (New Scientist, 7 maj 2007)
o Artikeln "Free will" ur Stanford Encyclopedia of Philosophy
 
som du kanske vill läsa. 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Detta är ingen hund utan en afrikansk vildhund, även kallad hyenhund. Denna utrotningshotade art tillhör ett annat släkte än vargen, men är precis som vargen ett socialt djur. Alla tamhundar härstammar från vargen och är därför vargar, något som är svårt att inse när man ser en mops. Läs mer om världens alla arter av vilda hunddjur på "IUCN/SSC Canid Specialist Group". Copyright 1996 Corel Corporation.

Hur pratar hundar med varandra?

Hundar kan inte prata som vi människor. Orden i vårt språk kan betyda många olika saker som vi kan meddela andra. Man säger att orden fungerar som symboler. Orden i ett språk kan också kombineras med varandra på många olika sätt, så att man kan uttrycka väldigt mycket med relativt få ord. Hundar har inget språk som vårt. Men hundar kan signalera till andra hundar hur de känner sig. Hunden betraktar husse och matte som en del av hundflocken, så hunden signalerar också till oss människor. Signalerna kan vara ljud. Skällande kan betyda att hunden varnar och morrande att den hotar. Signalerna kan vara ansiktsuttryck. Visar hunden tänder, är den arg och hotar. Signalerna kan vara kroppsspråk. En hund som viftar på svansen är ju vänligt inställd. Slutligen kan signalerna vara dofter (som vi inte känner av). Hundar kan bland annat markera sitt revir med hjälp av dofter. Reviret är hundflockens "eget område". 2001.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Jag vill att ni ska berätta mer om hur det funkar med telepati och djur, kan man verkligen prata med dem?

Min uppfattning är följande. Djur kan kommunicera med signaler: mimik, kroppsspråk, dofter och ljud. Många kommunicerar på samma sätt med människor (som behandlas som flockmedlemmar). Men djur har inget språk sådant som vårt med symboler för många konkreta och abstrakta begrepp. De kan inte heller kombinera sina signaler så att olika kombinationer får olika betydelser. Vi människor gör ju det när vi gör meningar av ord. Jag tror inte att vi kan prata med djuren (människoaporna kanske undantagna). Däremot kan vi kommunicera med många djur med hjälp av enkla signaler.

Det finns inte några som helst bevis på på telepatisk kommunikation, vare sig mellan människor och djur eller mellan människor. Men djur reagerar ofta på sinnesintryck som vi inte förmår uppfatta. Hunden kan till exempel uppfatta dofter som vi inte uppfattar och höra ljud som vi inte hör. Då kan det vara lätt att tro att hunden kommunicerar telepatiskt. 2001.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Kan apor kommunicera? Har de ett grammatiskt språk?

Jag kan rekommendera en intressant bok som bland annat behandlar dessa frågor: Peter Gärdenfors "Hur Homo blev sapiens. Om tänkandets evolution" (Nya Doxa, 2000). Gärdenfors behandlar språkförmåga hos schimpanser och bonobor (dvärgschimpanser). Han rubricerar det avsnittet "På gränsen till språk". Dessa djur har inte och kan inte lära sig ett talat språk, men detta beror förmodligen på att talapparaten inte är tillräckligt utvecklad. Aporna har inte heller tillräckligt många ljud. Men man kan lära dem teckenspråk och de kan förstå ett begränsat antal symboler. Och en hona lärde sin unge de tecken hon själv lärt sig. Aporna kan skapa "satser" med hjälp av sina tecken, men deras grammatik är mycket rudimentär. Det kombinerar bara två eller tre tecken till en "sats". Det har hävdats att dessa apor når en språknivå som ett barn på två och ett halvt år. Men Gärdenfors argumenterar för att aporna saknar många språkliga förmågor som finns hos barnet. 2001.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Stämmer det att delfiner har mer utvecklat språk än människor?

Delfiner har definitivt inte ett mer utvecklat språk än människor. Man kan inte utesluta möjligheten att de har ett enkelt språk, men det har man inte lyckats visa. De kan emellertid producera många olika ljud. I pågående undersökningar försöker man ta reda på om de har något slags språklig förmåga. 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Jag arbetar just nu med minnet och skulle behöva ett svar på en fråga gällande minnet hos djur. Finns det något djur som klarar sig helt utan minnet? Tack för din uppmärksamhet.

Det finns många djur som man inte undersökt, men man har påvisat åtminstone enkla former av minne hos en rad olika djurgrupper, även sådana med mycket enkelt byggda nervsystem, till exempel nässeldjur. Man har till och med påvisat minne hos encelliga organismer som helt saknar nervsystem, till exempel är ciliater (släktingar till de så kallade toffeldjuren). Jag skulle tro att alla djur har någon typ av minnesförmåga. Det naturliga urvalet borde starkt gynna en sådan egenskap.

Exempel på enkla former av minne är habituering och sensitering. Vid habituering leder upprepning av ett visst stimulus till en minskad reaktion hos djuret, vid sensitering till en ökad. 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Gnagarna (Rodentia) är utan tvekan den mest framgångsrika däggdjursordningen och omfattar ungefär hälften av alla nu levande däggdjursarter. Till individantalet dominerar gnagarna ännu mer. Flera gnagare lever gärna i människans närhet, t.ex. husmus, svartråtta och brunråtta. Svartråttan spred en gång pesten, den svarta döden, men trängdes sedan undan av brunråttan (Rattus norvegicus). Dagens svenska vildråttor, liksom tamråttorna, tillhör denna art. Svartråttan är utdöd i Sverige. Bilden föreställer en nordamerikansk gnagare, en s.k. "pack rat", som är släkt med hamstrarna. Copyright 1996 Corel Corporation.

Är det bevisat hur intelligent en råtta egentligen är och förstår dom vad vi säger och menar? Är deras hjärna lika smart som våran?

Råttan är inte särskilt "smart" jämfört med oss människor och har en mindre välutvecklad hjärna. Särskilt att notera är att storhjärnans bark är betydligt mindre väl utvecklad hos råttan än hos människan, i synnerhet den del av barken som kallas neokortex ("tänkarhuvan"). Jag tror inte råttan förstår vad du säger och menar. Men den bruna råttan är en framgångsrik djurart som är mycket läraktig och har lätt att anpassa sig till nya miljöer. Den konkurrerar ju faktiskt nästan med oss om herraväldet över våra städer. 2000, 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Åter till början på denna sida

Åter till "Svar på frågor" | Källor och referenser

Info om djur | Om du vill fråga zoofysiologen
Läs också "Artiklar om djur" och "Djurens fysiologi".