Info om  djur   Fråga   Svar   Djurfakta   Artiklar   Källor 

Lunds universitet
Facebook

Djungelhons
 
Fråga en zoofysiolog

Fortplantning: ägg, fosterhinnor och äggläggning hos kräldjur och fåglar

Om ägg hos kräldjur och fåglar, deras skal och uppbyggnad
Hur uppkom det skalförsedda ägget? Om skal, fosterhinnor och att föröka sig på land oberoende av vatten
Visst gör det ont när hönor värper? Hur lång tid tar det att bilda ett hönsägg?
Hur bildas hönsägg? Inre könsorgan, skal och befruktning
Parar sig fåglar före varje äggläggning? Om hur fågelhonor lagrar spermier i äggledarens vägg
Varför lägger hönsen obefruktade ägg? Om effekter av avel
Varför är vissa hönsägg bruna? Ägg hos olika hönsraser
Sök i alla svar och i alla djurartiklar
Åter till "Svar på frågor"


På videon ses hur alligatorungar kläcks ur äggen. De krokodilartade kräldjuren bygger högar av jord eller växtdelar inuti vilka äggen utvecklas. Honan reagerar på de ljud ungarna ger ifrån sig inuti äggen och gräver fram äggen ur bohögen, när det är tid för kläckning. Oftast vaktar honan dessutom äggen, hjälper de nykläckta ungarna att ta sig fram till vattnet och vakar över dem i ytterligare ett par veckor eller månader. From YouTube, courtesy of the Kiawah Island Community Association.

Hur är reptilägg och fågelägg uppbyggda?

Reptilers och fåglars ägg är så kallade kleidoiska ägg. Det innebär att de är försedda med ett hölje som i stort sett inte släpper igenom andra ämnen än syrgas, koldioxid och vatten. Syrgas tas upp och koldioxid avges alltid som en följd av äggets andning. Fågelägg förlorar alltid kontinuerligt vatten under utvecklingen, medan vissa reptilägg kan ta upp vatten och svälla upp. Ägg hos alla reptiler och fåglar innehåller gula som upplagsnäring. På gulans yta finns ett litet område som kallas groddskiva och som ger upphov till embryot i ett befruktat ägg. Ytterligare upplagsnäring i form av vita (albumen) finns utanför gulan hos sköldpaddor, krokodiler och fåglar. Vita saknas hos ödlor och ormar. Ytterst finns hos både fåglar och reptiler ett skal. Hos ödlor och ormar är skalet vanligen tunt och tänjbart. Sådana ägg kan både ta upp och avge vatten och är mycket känsliga för fuktigheten i omgivningen. Sköldpaddsägg har ett kraftigare skal som till en del är förkalkat av kalciumkarbonat. Sköldpaddsäggens skal kan vara antingen mjuka eller stela. Krokodiler och fåglar har stela, kraftigt förkalkade skal. Läs mer om fågeläggets uppbyggnad på en annan sida. Texten fortsätter under videon.

Videon visar en ödla som föder levande ungar. Det är en skink (familjen Scincidae). Flera skinkar är precis som däggdjur vivipara och har en moderkaka. Det är oklart om denna art är vivipar eller ovovivipar, se vidare texten nedan. From YouTube, courtesy of Wildlife Aid Australia.

En del ödlor och ormar är ovovivipara vilket innebär att äggen utvecklas i honans livmoder och att hon föder levande ungar, Andra är till och med vivipara med en moderkaksliknande struktur som möjliggör näringsutbyte och gasutbyte mellan honan och embryot, precis som hos däggdjur. Läs om ovovivipari och vivipari på en annan sida. 2004, 2013.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Tidigt människoembryo

Mycket schematisk bild av ett tidigt människoembryo. De fyra fosterhinnor som vi ärvt från våra äggläggande förfäder är angivna med grön text, se texten nedan. Den yttersta hinnan, korion, omsluter hela embryot och bildar dessutom fostrets del av moderkakan (placentan). Innanför den finns amnion som kommer att växa och så småningom ligga tätt intill korion. Amnionhålan innehåller fostervattnet. Gulesäcken innehåller hos våra äggläggande förfäder en stor mängd gula, som i hönsägget. Hos oss äkta däggdjur (placentadäggdjur) är den tom och tillbakabildas snart. Däggdjursägg är gulefattiga och får sin näring från modern via moderkakan. Hos fåglar tillväxer allantois och ansluter till korion under äggskalet. Hos många däggdjur ingår den i moderkakan. Men hos människor tillbakabildas den och har ingen funktion. Allantoisstjälken kommer så småningom att ersättas av navelsträngen. Märkligt nog finns hos vuxna människor en rest av allantois kvar. Läs om vart naveln tar vägen inuti kroppen på en annan sida. Modified image, original from "Gray's Anatomy", 20th ed, 1918, in the public domain.

Jag är mycket intresserad av fågeläggets utveckling och undrar om du vet från vad eller hur det har uppkommit under evolutionen. Vore jättetacksam för svar.

Fågelägget kännetecknas av sitt välutvecklade skal. Embryot inne i ägget har fyra fosterhinnor: runt om embryot amnion, utanför denna hinna korion och dessutom gulesäcken och allantois. Det är ett så kallat kleidoiskt ägg. Ett sådant ägg har ett skal som i princip släpper igenom bara tre molekyler. Ägget tar upp syrgas och avger koldioxid, vilket det naturligtvis måste kunna göra. Dessutom avger kleidoiska ägg ofta vatten, vilket är en nackdel. Men för att kunna släppa igenom syrgas och koldioxid måste äggskalet också släppa igenom vatten. Läs mer om fågeläggets uppbyggnad på en annan sida. Läs även föregående svar.

Ett kleidoiskt ägg utvecklades som en anpassning till landliv hos en grupp djur under permperioden för mer än 245 miljoner år sedan. Dessa djur härstammade från groddjur. Det kleidoiska ägget gjorde dessa djur oberoende av vattenmiljöer för sin fortplantning. Nästan alla groddjur är än i dag beroende av vatten, t.ex. dammar och sjöar, för sin fortplantning och har larver som måste leva i vatten. Alla andra landryggradsdjur, de så kallade amnioterna, behöver inte vattenmiljöer för att fortplanta sig. Bland nu levande amnioter har de flesta kräldjur och alla fåglar fortfarande kleidoiska skalförsedda ägg, liksom kloakdjuren bland däggdjuren. Vissa kräldjur är vivipara, se föregående svar. Hos pungdjuren och de äkta däggdjuren (placentadäggdjuren) har äggskalet försvunnit. Hos äkta däggdjur utvecklas avkomman i honans livmoder och utbyter näring, restprodukter, syre och koldioxid med henne via moderkakan (placentan). Hos pungdjuren utvecklas fostret först i livmodern, på samma sätt som hos de äkta däggdjuren, och sedan i honans pung fäst vid en spene. Men pungdjuren och de äkta däggdjuren har fortfarande kvar de fyra fosterhinnorna (amnion, korion, gulesäck och allantois) vilket visar att de härstammar från djur med ett kleidoiskt amniotägg. Läs om varför pungdjursfostren måste lämna moderns livmoder på en annan sida.

Däggdjuren utvecklades ur en grupp av djur som kallas therapsider och som inte var kräldjur. Fåglarna utvecklades ut tvåbenta dinosaurier. De är därför själva dinosaurier och därmed också kräldjur. 2011, 2013.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Gör det ont när hönan värper ett ägg? Hur lång tid tar det att bilda ett ägg?

Det är svårt att veta om det gör ont när höns värper. Vi kan ju inte fråga dem. Vi vet inte vad de känner och upplever. Dessutom är det svårt att identifiera tecken på smärta hos höns. Kacklandet efter äggläggningen är knappast ett tecken på smärta, utan möjligen ett sätt att tillkalla tuppen för parning. Hönsen värper äggen snabbt och beter sig normalt omedelbart efter äggläggningen. Svaret blir att vi inte vet, men att höns troligen inte känner smärta vid äggläggningen. Ett möjligt undantag gäller ovanligt stora ägg. De har ofta blod på skalet, någon som tyder på vävnadsskada.

Dagens värphönor lägger mer än 300 ägg per år. Många hönor kan lägga ett ägg per dygn. Olika hönsraser lägger dock olika många ägg per år. Av detta drar vi slutsatsen att det tar ett eller några få dygn att bilda ett färdigt skalförsett ägg. Läs om hur ägget är uppbyggt på en annan sida och om hur det bildas inuti hönan i nästa svar. 2016.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Hönans äggledare

Äggledaren hos en höna. 1. Äggledarens tratt (infundibulum) som fångar upp äggcellen (d.v.s. gulan) från äggstocken. Gulan är då redan klädd med vitellinmembranet. Befruktningen sker redan i den översta del av äggledaren där tratten mynnar. 2. Den del av äggledaren (magnum) där vitan lagras på äggcellen. 3. Den smalare del av äggledaren (isthmus) där de båda skalmembranerna bildas runt om vitan. 4. Skalkörteln (uterus) där skalet bildas. 5. Vaginan med ett färdigt ägg. Hos äggläggande hönor ser äggledaren ut som ett stort pärlband, med jämna mellanrum utvidgad av blivande ägg i olika stadier. Se vidare svaret nedan. Courtesy of Uwe Gille, from Wikimedia Commons under this GNU License.

Hej Anders! Jag har haft hand om höns över sommaren och måste få veta mer om deras äggproduktion! Kollat på internet men inte hittat information. Vi satt en kväll några kompisar och försökte klura ut hur det går till - hur ett ägg växer till alltså. Ägget måste ju utvecklas supersnabbt inne i hönan, eftersom de lägger cirka ett om dagen. Växer skalet på efterhand inne i hönan? Är skalet hårt hela tiden, även när det värps? Har bilder du som visar hur ett ägg blir till inne i hönan? Tack på förhand!

Läs först på en annan sida om hönsäggets uppbyggnad. Fågelhonor har bara en äggstock och en äggledare. Höger äggstock och äggledare degenererar under fosterutvecklingen. Vid ägglossningen avstöts från äggstocken en äggcell, det vill säga en gula, som är omgiven av ett tunt vitellinmembran. Vitellinmembranet har bildats redan i äggstocken.

Äggcellen fångas upp av äggledarens trattformade övre del. Ägget befruktas sedan i övre delen av äggledaren, innan det täckts med vita. Spermierna kan ta sig igenom vittelinmembranet.

Under äggets färd ner genom äggledaren kläds det in, först med de olika lagren av vita, sedan med de båda skalmembranerna. Materialet till dessa strukturer avsöndras från körtelceller i äggledarens vägg. Sedan når ägget livmodern, även kallad skalkörteln. Där kläds ägget in med det hårda skalet. Skalet består av kalciumkarbonatkristaller som gör det hårt och proteiner som gör det mindre sprött. Skalkörteln mynnar via vaginan i kloaken. Vid värpningen behöver det färdiga ägget bara klämmas ut ur skalkörteln, genom den korta vaginan och ut genom kloaken. Värphönor har vid en given tidpunkt en hel rad av ägg i äggledaren, de översta i tidiga stadier och de nedersta i sena stadier av utvecklingen. Det är därför som de kan värpa så ofta. De behöver inte vänta på att nästa ägg ska passera hela vägen genom äggledaren.

Läs också om de största celler man känner till på en annan sida. 2011, 2013.

Anders Lundquist

Till början på sidan



En uggla tittar ut ur sitt bohål

En uggla tittar ut ur sitt bohål. Fåglar kan lägga många befruktade ägg efter en parning. Courtesy of Joe Pell from Wikimedia Commons under this CC License.

Jag ringmärker kattugglor och har en del funderingar kring hur äggläggningen fungerar. Hur fungerar befruktningen? Måste varje befruktat ägg föregås av en parning eller räcker det att honan parar sig en enda gång under fortplantningscykeln?

Läs först i föregående svar om hur ägget bildas hos fåglar.

Fågelhonor kan lagra spermier. I övergången mellan skalkörteln (uterus) och vaginan finns rörformiga inbuktningar i äggledarens vägg. På engelska kallas de "sperm storage tubules" eller "SSTs", på svenska förslagsvis spermielagringsrör. Miljön i dessa rör är sådan att spermierna kan förbli befruktningsdugliga länge. Alla arter är naturligtvis inte studerade, men detta förefaller gälla generellt för alla fåglar. Spermierna uppges kunna överleva i rören från ett par veckor till några månader, olika lång tid hos olika arter. Hos höns kan spermierna förbli fungerande i åtminstone två veckor efter parningen. Det räcker således med en parning för att befrukta flera ägg. Spermier släpps ut ur rören när ett ägg lossnar från äggstocken. Dessa spermier vandrar sedan upp till övre delen av äggledaren, där en av dem befruktar ägget innan gulan täcks av vita. Spermielagringsrören tycks vara innerverade. Kanske kan de stimuleras av nerver till att släppa ut spermier i äggledaren, men det har man inte klart visat.

Detta hindrar naturligtvis inte att parning kan ske även under äggläggningstiden. Promiskuitet är inte heller ovanlig. Detta innebär att en hona och en hane "i smyg" parar sig med en annan kontrahent än sin egen partner, något som studerats av evolutionärt inriktade ekologer. 2013, 2016, 2017.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Röd djungelhöna (Gallus gallus)

En tupp av den röda djungelhönan (bankivahönan; Gallus gallus). Det finns fem underarter av denna vilda hönsfågel i Indien och Sydostasien. Den är stamform för tamhönsen (Gallus gallus domesticus). Courtesy of Lip Kee Yap from Encyclopedia of Life under this CC License.

Jag undrar varför hönor värper ägg som inte är befruktade? Det är ju inte till någon nytta för dem själva? Kan det ha att göra med människans avel av hönsen?

Det har med aveln att göra. Våra höns härstammar från den vilda asiatiska röda djungelhönan (bankivahönan; Gallus gallus). Den röda djungelhönan lägger befruktade ägg på våren och ruvar äggen tills kycklingarna kläcks. Liksom hos andra vilda fåglar är endast enstaka ägg obefruktade.

Genom avel av tamhöns har man gett hönsen egenskaper som obönhörligen hade sorterats ut av det naturliga urvalet hos vilda fåglar. Man har fått fram höns som lägger obefruktade ägg utan att ha parat sig. Moderna tamhöns kan dessutom lägga ägg året om. I äldre tider började hönsen lägga ägg på vårkanten, vilket är en förklaring till att man äter ägg under påsken. 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Min fråga är varför vissa höns äggskal är bruna och vissa vita.

Vita äggskal saknar färgämne. Bruna ägg har i ytskiktet ett färgämne som kallas protoporfyrin och är besläktat med det porfyrin som utgör den syrebildande delen av blodfärgämnet hemoglobin. Färgen på äggen är nästan helt genetisk betingad och beror därför på vilken hönsras som lagt äggen. Det kan dock finnas genetiska variationer när det gäller äggfärg också inom en hönsras. 2008.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Till "Svar på frågor"


Zoofysiolog, skribent och webbansvarig:
Anders Lundquist, senior universitetslektor emeritus
Adress: Biologiska institutionen, Lunds universitet, Biologihus B, Sölvegatan 35, 223 62 Lund
Telefon: 046-222 93 53
E-post:
Senast uppdaterad: Se årtal efter varje svar.
Webbplatsen använder kakor. Surfar du vidare, godkänner du detta. Läs mer här.

Creative Commons License
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens.