|
| Detta är ett myrpiggsvin från Australien. Myrpiggsvinet är ett äggläggande däggdjur. Det finns två arter av myrpiggsvin, en i Australien och en på Nya Guinea. Myrpiggsvinen och näbbdjuret är de enda nu levande kloakdjuren. Notera myrpiggsvinets långa smala nos, en anpassning som är typisk för däggdjur som äter myror och termiter. Nosen gör det lättare att komma åt födan. Courtesy of Dr. Lloyd Glenn Ingles and copyright California Academy of Sciences. |
Vad är ett däggdjur? Är däggdjuren de djur som föder levande ungar? Jag vill ha mer fakta om däggdjur. Tack på förhand.
Däggdjur kännetecknas bäst av egenskaper som finns hos alla däggdjur och inte hos några andra djur. Vi jämför här nu levande däggdjur med andra nu levande djur.
Det finns många andra djur än däggdjur som föder levande ungar. Dessutom föder alla däggdjur inte levande ungar. Kloakdjuren (näbbdjuret och myrpiggsvinen) lägger ägg. Läs om kloakdjuren här. Men pungdjuren (t.ex. känguruer och koalor) och de äkta däggdjuren (moderkaksdjuren) föder levande ungar. De flesta däggdjur är äkta däggdjur, t.ex. igelkottar, människor, apor, kaniner, ekorrar, hästar, får och hundar.
Hos alla däggdjur och inga andra djur utsöndrar däremot honan mjölk som mat åt ungarna.
Nästan alla däggdjur har en päls bestående av hår. Vissa däggdjur har förlorat det mesta eller allt hår (t.ex. elefanter, människor och valar), men de härstammar från djur med päls. Elefantungar har päls och en del valungar har hår på nosen! Pälsen utgör en isolering som hindrar värmeförluster. Inga andra djur än däggdjur har päls.
Nästan alla däggdjur håller en nära nog oförändrad kroppstemperatur både på dagen och på natten. Ett undantag är den grävande och nästan hårlösa afrikanska kalråttan. Men även fåglarna håller kroppstemperaturen nästan konstant hela tiden, dock på en högre temperaturnivå. Hos en del däggdjur och fåglar,, t.ex. igelkotten, sjunker kropptemperaturen när djuren går i dvala, men efter dvalan återställs den igen. Stora variationer i kroppstemperatur förekommer också hos sengångare och en del ökenlevande däggdjur.
Nästan alla däggdjur har sju halskotor i ryggraden. De som inte har det har troligen förfäder som hade det. Läs om detta nedan. Däggdjur har tänder som ser mycket olika ut hos olika arter och fungerar som redskap. Läs om detta nedan. Alla däggdjur har tre hörselben i mellanörat och en underkäke bestående av ett ben på varje sida. Inga andra nu levande djur har dessa egenskaper. Läs om hur en käkled hamnat i örat här.
De flesta däggdjur har ytteröron. Inga andra djur har ytteröron.
Däggdjur är ensamma om att ha kärnlösa röda blodkroppar. Läs om detta här.
När det gäller utdöda däggdjur, finns för de mesta bara skelettet kvar. Därför kan vi hos dem inte vara helt säkra när det gäller egenskaper som inte syns på skelettet. 2006.
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
| Fladdermöss är däggdjur och den enda däggdjursgrupp som utvecklat aktiv flygning. Glidflygare finns bland annat bland gnagarna (flygekorrar), pungdjuren (pungflygekorrar) och pälsfladdrarna (copyright 1996 © Corel Corporation). |
Vad tillhör fladdermusen för djurslag?
Fladdermössen är däggdjur tillhörande underklassen "Äkta däggdjur", även kallade placentadäggdjur, (till vilken de flesta däggdjur hör). De bildar en egen ordning bland de äkta däggdjuren. Andra ordningar av äkta däggdjur är t.ex. primater (bl.a. människor och apor), rovdjur (bl.a. hunddjur, kattdjur och björnar), uddatåiga hovdjur (bl.a. hästar och noshörningar) och gnagare (bl.a. råttor och ekorrar). De andra två nu levande underklasserna av däggdjur är pungdjur (bl.a. känguruer och koalor) och kloakdjur (näbbdjur och myrpiggsvin).
På sistone har det diskuterats huruvida de tropiska fruktätande fladdermössen i Gamla Världen (flygande hundar och flygande rävar) möjligen utgör en egen grupp, som inte är närmare besläktad med de andra fladdermössen. I så fall skulle konsten att flyga ha utvecklats två gånger, oberoende av varandra, bland däggdjuren! Men sista budet är att alla fladdermöss har ett gemensamt ursprung. Studier av DNA tyder på detta.
Typiska däggdjursdrag (se svaret ovan) hos fladdermöss är att de har hårbeklädd kropp (vingarna är dock kala). att ungarna diar sin mamma (ordet däggdjur kommer av ett gammalt ord för dia), att de håller en konstant kroppstemperatur på ca 37-38 grader Celsius (utom under vinterdvalan) och att de har tre hörselben i mellanörat.
Här är två fladdermuslänkar på engelska: "Bat ecology and bioacoustics lab at the university of Bristol" och "UCMP". 2000.
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
En hona av en pälsfladdrare. Det finns bara två arter av dessa däggdjur. De bildar en egen ordning, Dermoptera, som är nära släkt med fladdermössen och vår egen ordning, primaterna. Notera ungen som kikar fram bakom mammans flyghud. Pälsfladdrarna är skickliga glidflygare och har en mycket välutvecklad flyghud vars kant löper från halsen, via frambenens och bakbenens tåspetsar till svansspetsen. Bärplanet har således den största möjliga ytan. Courtesy of Lip Kee Yap and Wikimedia Commons under Creative Commons Attribution-Share Alike 2.0 Generic License. |
|
Hej! Jag är en gymnasieelev som har ett litet problem. Jag har hittat i olika källor om fladdermössens ursprung och min fråga till er är då. Vilket ursprung har egentligen fladdermöss och hur har de utvecklats?
Det har skett drastiska förändringar under senare år när det gäller vår uppfattning om däggdjurens inbördes släktskap. Det har att göra med att man börjat jämföra bassekvenser i DNA hos olika däggdjursgrupper. Allt mer DNA-data börjar nu bli tillgängligt.
De äldsta säkra fossilen av fladdermöss kommer från eocen (54-38 millioner år före nutid). Skeletten tyder på att redan dessa tidiga fladdermöss kunde orientera sig med hjälp av sonar (ekolod). Läs mer om detta här.
Traditionellt har man ansett att fladdermössens närmaste släktingar bland däggdjuren är spetsekorrarna (en liten grupp sydostasiatiska djur som bara till det yttre är lika ekorrar), primaterna (halvapor, spökdjur, apor, människoapor och människor) samt pälsfladdrarna (en liten grupp segelflygande däggdjur i Sydostasien). Läs mer om spökdjuren i nytt fönster (eller detta fönster).
Data från DNA-studier har inte ändrat denna bild, men har utökat antalet grupper som förefaller vara närmast släkt med fladdermössen med bland annat marsvinsartade gnagare och hardjur.
Till de mest överraskande resultaten av DNA-studierna hör att flodhästar och valar förefaller var nära släktingar. Tidigare trodde man att flodhästarna var närmast släkt med svinen. Men mer forskning behövs innan vi kan få en klar bild av däggdjurens stamträd. 2008, 2011.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Jag har frågat fler kunniga personer men inte fått svar. Vilket världens vanligaste däggdjur?
Det är det naturligtvis ingen som vet. Men det bör vara ett litet djur, eftersom små djur har högre populationstäthet än stora. Det bör också vara ett djur med stor, gärna världsvid, utbredning. Jag tror att det är den bruna råttan, som finns nästan överallt där det finns människor.
Brunråttan härstammar troligen från norra eller nordöstra Kina. Den kom till Västeuropa 1716 via ett skepp som anlöpte Köpenhamn och till Amerika 1755. Brunråttans släkting, den svarta råttan, kom till Europa redan under medeltiden. Svartråttan finns inte längre i Sverige.
Det är ett rimligt antagande att bruna och svarta råttor orsakat fler människors död än alla krig i mänsklighetens historia. Råttorna och deras parasiter har spritt och sprider ett stort antal sjukdomar, till exempel böldpest, tyfus, trikinos och salmonella. De förstör fortfarande en oerhört stor del av människans spannmålskördar. 2011.
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
| Detta märkliga vattenlevande däggdjur är en manat från Florida. Den är med här därför att den har 6 halskotor. Manaten hör till en däggdjursordning som kallas för sjökor eller sirendjur. Sjökorna är inte närmare släkt med sälarna och inte med valarna heller. Till deras närmaste släktingar hör faktiskt elefanterna! Till sjökorna hör manaterna och dugongerna. Ett utdött sirendjur, Stellers sjöko, levde i norra delen av Stilla Havet, men utrotades på 1700-talet. Den lär ha nått en längd på cirka 8 meter och en vikt på cirka 10 ton! På engelska kan ni läsa om alla sirendjur på "Animal Diversity Web", om manater på "Sea world" och "Save the Manatee" samt om dugonger på "GBRMPA". Copyright 1996 © Corel Corporation. |
Hur många halskotor har en mullvad, sångfågel, svan, giraff, delfin och människan? Tacksam om jag får svar!
Nästan alla däggdjur har sju halskotor. Man har ingen förklaring till detta märkliga förhållande. Mullvaden, giraffen, delfinen och människan har alla sju halskotor. Giraffens hals är förlängd, inte genom att den fått fler kotor, utan genom att varje kota är högre. Valarnas hals är förkortad, inte genom att de har förlorat halskotor, utan genom att halskotorna är förkortade.
Till de få däggdjur som inte har sju halskotor hör manaten (6 stycken halskotor) och den tretåiga sengångaren (upp till 10). Manaten tillhör sjökorna, en grupp stora vattenlevande däggdjur (som varken är valar eller sälar, se bildtexten ovan). Sengångarna lever i de tropiska delarna av Amerika och hänger upp och ner i träden med hjälp av sina förlängda klor.
Fåglar har ett mycket varierande antal halskotor. Det största antalet, 25 stycken, anges för svanar. När det gäller det minsta antalet anger en källa 9 hos en del små fåglar, medan en annan anger 11 hos en del papegojor. Förvånande nog nämndes strutsarna ingenstans, så jag gick upp på Zoologiska museet och kollade. Men strutsen (som finns i Afrika), emun och kasuaren (stora strutslika fåglar i Australien) samt nandun (stor strutslik fågel från Sydamerika) hade alla betydligt färre halskotor än svanarna.
|
| På den vänstra bilden syns människans översta nackkota, atlas, och näst översta, axis. Man ser kotorna snett uppfrån och bakifrån. På den högra bilden ser man atlaskotan uppifrån. Atlas och axis är utformade så att de ökar huvudets rörlighet och ser därför helt annorlunda ut än de andra ryggkotorna. De enkla pilhuvudena pekar på de två nedsänkta ledytor i atlas som ledar mot nackbenet i kraniet. Dubbelpilarna visar till vänster den tapp från axis som sticker upp inuti atlas och till höger den ledyta på atlas mot vilken tappen roterar när vi skakar på huvudet. Se vidare texten nedan. Copyright 1996 © Corel Corporation. |
Hos både däggdjur och fåglar är den översta halskotan (atlas) och den näst översta (axis) speciellt utformade. Se bilden ovan. Därmed blir huvudet mera rörligt. När vi rör huvudet framåt och bakåt (d.v.s. nickar) använder vi lederna mellan kraniet och atlas. När vi snurrar på huvudet som då vi säger nej, använder vi lederna mellan atlas och axis. Axis har en tapp som sticker upp inuti atlas. Rotationen sker kring denna tapp. När vi vaggar på huvudet i sidled, använder vi både lederna mellan kraniet och atlas och de mellan atlas och axis. Dessutom sker böjningar mellan de andra halskotorna när vi rör på huvudet. Hos valar, som ju inte rör på huvudet, kan atlas och axis (eller till och med alla halskotorna) vara sammanväxta.
När vi nickar rör sig huvudet runt en rotationsaxel som går ungefär mellan de båda hörselgångarnas mynningar. Hos vuxna ligger huvudets tyngdpunkt framför denna axel. Det är därför som huvudet faller framåt när man sitter i en stol och somnar. Hos
spädbarn är ansiktet mindre utvecklat, så huvudets tyngdpunkt ligger bakom rotationsaxeln. Det är därför som huvudet lätt faller bakåt hos spädbarn.
Atlaskotan har fått sitt namn efter den jätte i den grekiska mytologin som bar hela världen på sina axlar och därvid förstås måste luta huvudet framåt. Samme jätte har gett namn åt våra kartböcker. 2000.
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
| Flodhästens garnityr. Man ser de fyra hörntänderna och, hos den här individen, åtta framtänder. Kindtänderna skymtar längre in i munnen. Tidigare trodde man att flodhästen var släkt med svinen, men DNA-data tyder på att deras närmaste nu levande släktingar är valarna! Copyright 1996 © Corel Corporation. |
Hur många "tänder" har en flodhäst?
Frågan ger anledning till att berätta mer om däggdjurens tänder, men först flodhästen.
Flodhästen kan väga 3-4,5 ton och kommer fyra i storlek bland nu levande däggdjursarter (efter de båda elefantarterna och en noshörningsart). Den är känd för att från hudkörtlar
utsöndra en rödaktig vätska som skyddar huden. Förr trodde man att den "svettades blod"!
Flodhästen har 38-44 tänder. Antalet framtänder varierar och är 2-3 i varje överkäkshalva och 1-3 i varje underkäkshalva. Dessutom finns i varje käkhalva 1 hörntand, 4 främre (oäkta) kindtänder och 3 bakre (äkta) kindtänder. Detta ger totalt 6-12 framtänder, 4 hörntänder, 16 främre kindtänder och 12 bakre kindtänder. Framtänderna och hörntänderna liknar betar och slutar aldrig att tillväxa. De nedre hörntänderna kan bli 30 centimeter långa ovanför tandköttet! Här finns mer info om flodhästen på engelska.
Den ursprungliga tanduppsättningen hos de äkta däggdjuren (se ovan) är 3 framtänder, 1 hörntand, 4 främre kindtänder och 3 bakre kindtänder i varje käkhalva, d.v.s. totalt 4 x 11 = 44 tänder. Framtänder, hörntänder och främre kindtänder finns i två uppsättningar: först kommer mjölktänderna, sedan de slutliga tänderna. Av bakre kindtänder finns bara den slutliga uppsättningen (hos människor "6-årständerna", "12-årständerna" och "visdomständerna").
En flodhäst med maximalt antal tänder har alltså kvar alla de ursprungliga tänderna hos de äkta däggdjuren. Men under de äkta däggdjurens utveckling har det mycket ofta skett en minskning av antalet tänder. Vi människor har t.ex. bara 32 tänder i den andra och slutliga uppsättningen: 2 framtänder (incisiver), 1 hörntand (caninus), 2 främre kindtänder (premolarer) och 3 bakre kindtänder (molarer) i varje käkhalva. Det är de bakersta bakre kindtänderna som kallas för "visdomständer". Mjölktänderna som föregår de slutliga tänderna är hos människan bara 20 stycken. Det finns 2 framtänder, 1 hörntand och 2 kindtänder i varje käkhalva i vårt mjölktandsbett.
|
| Människans garnityr, mindre respektingivande än flodhästens. Till vänster ser man, underifrån, de två överkäksbenen (maxillerna), med tändernas namn markerade på det vänstra av benen. Se texten ovan. Överkäksbenen är fast förankrade i varandra och i skallen. Tänderna i höger överkäksben är utdragna så att tandhålorna (alveolerna) syns. En tand består av krona, hals och rot. Roten är fästad i tandhålan. Tändernas rötter är enkla, dubbla eller tredelade. Till höger syns, ovanifrån, underkäksbenet (mandibeln) med alla tänderna i behåll. Underkäkens två ledhuvud ledar mot ledpannor som finns strax framför örat. Ledpannorna ingår i tinningbenen som är fast förankrade i skallen. Modified after an original with copyright Corel Corporation. |
Idisslarna (bl.a. oxdjur, antiloper och hjortar; se nedan) har förlorat alla framtänder i överkäken (undantagandes kameldjuren som har två kvar). Bardvalarna har helt förlorat sina tänder. Läs mer om tandlösa djur nedan. Mycket sällan har antalet tänder ökat hos de äkta däggdjuren. Ett exempel är tandvalarna (t.ex. delfiner och späckhuggare) som vanligen har mycket fler än 44 tänder.
Karakteristiskt för däggdjuren är att tänderna fungerar som redskap med mycket olika funktioner hos olika arter. Exempel är elefantens betar (framtänder), gnagarnas och hardjurens mejselliknade gnagande framtänder, rovdjurens kraftiga hörntänder som griper bytet, rovdjurens skärande rovtänder (främre kindtänder i överkäken, bakre i underkäken) och kornas malande kindtänder. 2000.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Min sexåriga dotter och jag diskuterade mjölktänder häromsistens. Jag sa att jag trodde att alla däggdjur tappade de första tänderna och fick nya. Klurig som hon är frågade hon mig då om valar har mjölkbarder. Har de det? Jag har förgäves försökt att hitta någon information om detta på Internet. Är det sant att alla landlevande däggdjur har mjölktänder?
De allra flesta däggdjur har två uppsättningar tänder: mjölktänder och permanenta tänder. I den ursprungliga tanduppsättningen består mjölktänderna av framtänder, hörntänder och främre kindtänder, medan de permanenta tänderna består av framtänder, hörntänder, främre kindtänder och bakre kindtänder. Hos många däggdjursgrupper har antalet tänder minskat och flera grupper har förlorat någon av de fyra tandtyperna, till exempel kan hörntänder saknas. Läs mer om tänder i föregående svar.
Tandvalarna saknar helt mjölktänder. Hos ett par däggdjursgrupper sker tandömsninrg till de permanenta tänderna redan under fosterutvecklingen. Elefanter har både mjölktänder och permanenta tänder, men alla kindtänder används inte samtidigt, läs om elefanters tänder här.
Manater och känguruer har ett system som påminner om elefanternas. Bardvalar saknar tänder, men anlag till tänder finns under fosterutvecklingen. Det finns inga "mjölkbarder". Tre andra däggdjurgrupper saknar tänder, åtminstone som vuxna: myrslokar, myrkottar och kloakdjur (näbbdjur och myrpiggssvin). Av dessa tycks åtminstone myrslokarna sakna mjölktänder. Hos de tre djurgrupper som börja med myr- är tandlösheten en anpassning till en diet bestående av myror och termiter. 2011.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
En myrkott. Genom den mycket lilla munöppningen kastar den ut tungan för att fånga insekter. Risken att bli biten synes vara försumbar. Frambenens enorma klor ser däremot farliga ut. Men de används till att riva sönder myrstackar och termitstackar. De senare är mycket hårda, men är inget problem för myrkottar. En del arter lever på marken, andra i träd. Denna trädlevande myrkott hänger i sin gripsvans, se nedan. Fjällen utgör ett skyddande pansar, uppbyggt av hornämne precis som hårstrån. Myrkottar kan rulla ihop sig till en boll och resa alla fjällen utåt, påminnande om igelkottar. De blir då en svår nöt att knäcka för rovdjur. Man har sett myrkottar fly genom att i klotform rulla ner för sluttningar. From Wikimedia Commons under Creative Commons Attribution-Share Alike 2.0 Generic License. |
|
Hej, jag undrar om det finns något däggdjur som inte bits.
De flesta däggdjur har tänder och kan tugga maten. Därmed skulle de också kunna bitas, även om många av dem aldrig biter människor eller andra däggdjur.
Men myrkottar och myrslokar saknar tänder och har mycket dåligt utvecklade underkäkar. Jag har mycket svårt att tro att de kan bitas.
Myrkottar och myrslokar är inte nära släkt med varandra. De har oberoende av varandra förlorat tänderna och utvecklat en lång klibbig tunga. Detta är en anpassning till att äta insekter, särskilt myror och termiter. Djuren kastar ut sin tunga och insekterna fastnar på den. Sedan drar de in tungan och sväljer insekterna utan att tugga dem. Myrkottar finns i Afrika och södra Asien, myrslokar i Sydamerika och Mellanamerika. 2012.
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
Inte en fårskalle, men en skallle av ett får. I överkäken ser man till vänster tre breda bakre kindtänder (molarer) och tre smalare främre kindtänder (premolarer). Dessa tänder avgränsas upptill från varandra av fem svarta triangelformade små luckor. Framtänder och hörntänder saknas i överkäken. I underkäken är kindtändernas kronor dolda bakom överkäkens kindtänder. Till höger om underkäkens kindtänder syns diastema, den breda luckan mellan kindtänder och hörntänder. Längst till höger i underkäken ser man de små hörntänderna och mellan dem de mejselformade framtänderna. Courtesy of Wikimedia Commons. |
|
Jag undrar hur många tänder fåren har i överkäken och i underkäken? Finns det några djur som inte har några tänder alls i någon käke?
Får har (liksom nötkreatur) som vuxna totalt 32 tänder och denna tandformel
0 0 3 3
3 1 3 3
vilket innebär:
- Inga framtänder (incisiver) och inga hörntänder (caniner) i överkäken. I stället finns där en förhornad kudde som underkäkens tänder arbetar mot vid betning.
- Tre framtänder och en hörntand i varje käkhalva i underkäken. Hörntänderna är dock ombildade så att de ser ut som framtänder och har, liksom dessa, en skärande funktion.
- Tre främre kindtänder (premolarer) och tre bakre kindtänder (molarer) i alla fyra käkhalvorna. Alla kindtänderna är anpassade till tuggning av hårdtuggad föda. De är selenodonta, det vill säga försedda med halvmånformade emaljåsar, och tål slitage. Det finns en lucka (diastema) mellan hörntänderna och de främre kindtänderna.
Alla nu levande fåglar och sköldpaddor samt en del groddjur saknar tänder. Läs om tandlösa däggdjur i föregående svar. 2011.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Jag undrar hur många tänder en giraff har.
Giraffen tillhör idisslarna (Ruminantia) bland de partåiga hovdjuren (Artiodactyla). Tiill iddisslarnahör dessutom bland annat hjortdjur, antiloper, får, getter och oxdjur. idisslarna karakteriseras av sin fyrkamrade magsäck, läs om det här.
Girafferna har precis samma tanduppsättning och tandformel som får och nötkreatur, läs om detta i föregående svar. Men skallen ser förstås annorlunda ut, En annan skillnad är att girafferna helt saknar sidotår, så kallade lättklövar. De har alltså två tår på varje fot. Läs mer om giraffen här. 2012.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
 |
Överst syns skallen hos den bruna råttan (Rattus norvegicus) från sidan och underifrån, med underkäken borttagen. Man ser i överkäken ett par framtänder, en lucka (diastema) och tre par bakre kindtänder. Underkäken har exakt samma tanduppsättning. Tandformeln (se ovan) är således 1 0 0 3 / 1 0 0 3. Alla gnagare har ett par mejselformade framtänder i underkäken och ett i överkäken. Dessa tänder har en mycket hård, ofta gul eller röd, emalj på framsidan, men saknar emalj på baksidan. De vässas ständigt genom att det bakomliggande mjukare tandbenet (dentinet) slits bort, då tänderna gnids mot varandra. Kvar blir en stämjärnsvass egg av emalj. Så smäningon slits även emaljen bort, men det gör inget. Framtänderna har nämligen öppna rötter och växer hela tiden vid basen. Nederst ser man en skiss av skallen hos en annan gnagare. Man ser de öppna framtänderna som till största delen är dolda inne i skallen. Hos denna gnagare är även kindtänderna öppna, det är de inte hos råttan. Courtesy of and copyright Mammal Division, Museum of Zoology, University of Michigan (above). Från Wikimedia Commons ur Nordisk familjebok (nedtill). |
|
Jag undrar om ekorrar är besläktade med råttor? Det var en kollega på mitt arbete som påstod detta och jag vill veta om hon har rätt.
Ekorrar och råttor är besläktade. De tillhör samma ordning bland däggdjuren, Rodentia (gnagare). Gnagare kännetecknas bland annat av de har ett par mejselformade framtänder i överkäken och ett par i underkäken, så kallade gnagartänder. Till gnagarna räknas också bland andra sorkar, möss, lämlar, hamstrar, marsvin och bävrar. Harar och kaniner har fyra gnagartänder i både överkäken och underkäken. De är inte gnagare utan tillhör ordningen Lagomorpha (hardjur).
Ekorrar och råttor tillhör emellertid olika underordningar bland gnagarna, Sciurimorpha (ekorrartade gnagare) repektive Myomorpha (råttartade gnagare). Det finns en tredje underordning Caviomorpha (marsvinsartade gnagare) till vilken bland annat marsvin och piggsvin räknas.
Men indelningen av gnagarna i de ovan nämnda traditionella tre underordningarna har inte hållit för en närmare granskning, bland annat av deras DNA. Man räknar numera med att de bör indelas i fler än tre underordningar. Åsikterna går i sär om hur indelningen ska göras. En del menar till och med att gnagarna borde delas upp i två ordningar. Ekorrar och råttor skulle dock fortfarande hamna i samma ordning. 2012.
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
|
| Två trädklättrande däggdjur. Djuret till vänster (som ser ut att ha rymt från Mumindalen) är en unge av det nordamerikanska trädpiggsvinet som kan använda svansens taggar för att få fäste när den klättrar. Dess sydamerikanska släktingar har gripsvans. Djuret till höger är en sydamerikansk apa. Som synes utnyttjar apan sin gripsvans när den klättrar. Copyright 1996 © Corel Corporation. |
Hur många djur har svans? Kan man säga att ormar och andra kräldjur har svans eller är det någon speciell svansdefinition som gäller? Vilka olika funktioner har svansen?
Den kroppsregion som ligger bakom kroppshåligheten hos ryggradsdjur kallas kaudalregion. Det finns alltså inga inälvor i kaudalregionen, men ryggraden förtsätter ut i den På engelska kallar man kaudalregionen för "tail" hos alla ryggradsdjur. På svenska däremot brukar man använda ordet "stjärt" för en successivt avsmalnande kaudalregion som inte är väl avgränsad från kroppen och ordet "svans" för en kaudalregion som är smal och klart avgränsad. Däggdjur har således svans, medan fiskar, salamandrar och de flesta kräldjur har stjärt. Fåglar har en mycket förkortad kaudalregion, men de fjädrar som sitter på den brukar kallas stjärt. Grodor har varken stjärt eller svans.
Kaudalregionens ursprungliga funktion är att hjälpa djuret att ta sig fram vid simning. Många fiskar simmar genom att en muskeldriven vågrörelse går bakåt längs med kroppen och pressar fisken framåt. Ormar kan röra sig på ett likartat sätt, fast på land. Andra fiskar simmar genom att slå stjärten fram och tillbaka i sidled.
Hos däggdjur hjälper svansen inte direkt till när djuret rör sig. Däggdjuren använder förstås benen när de rör sig. Men svansen hos däggdjuren kan ha en rad olika funktioner. Ekorrar använder svansen som balansorgan och styrorgan när den klättrar och hoppar från träd till träd. Kängurur använder svansen som balansorgan när de hoppar. De dinosaurier som rörde sig på två ben använde förmodligen stjärten på samma sätt. När kängurur rör sig långsamt använder de svansen som ett femte ben, s.k. "femfotagång"! Femfotagång innebär att kängurun först sätter ner bakbenen och sedan samtidigt framfötterna och svansen, medan bakfötterna flyttas framåt. Känguruns svans är alltså ett femte "ben", framfötterna är nämligen ganska små och behöver hjälp att hålla kroppen uppe. Myrkottar använder också svansen som stöd. När de reser sig upp stöder de sig på bakbenen och svansen.
Flera däggdjur har en gripsvans som används som ett femte ben eller en femte hand när djuren klättrar i träden. Till dessa djur hör binturongen (ett rovdjur i Sydostasien), två myrsloksarter (som lever i Sydamerika), flera sydamerikanska apor (bl.a. spindelaporna), den likaledes sydamerikanska veckelbjörnen (släkt med tvättbjörnen), de sydamerikanska gripsvanspiggsvinen, den nordamerikanska pungråttan ("opossum") och myrkottarna (som finns i Afrika och södra Asien). Märkligt nog är de flesta gripsvansförsedda djuren amerikanska!
Svansen kan också ha andra funktioner. Den kan användas för sociala signaler. En hund kan vifta på svansen eller sticka den mellan benen. Till och med människor vet vad det betyder. Kor och hästar viftar förstås bort flugor med svansen. Piggsvinets taggiga svans används till försvar. De utdöda amerikanska jättebältorna (glyptodonterna) använde sin svans som en klubba när de försvarade sig. Hos en del av dem var svansklubban spikförsedd! Hos valarna har svansen åter blivit det den en gång var hos fiskarna, det vill säga en stjärt som användes till att simma med. 2001.
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
Ett skelett av en katt. Ryggradens delar är utmärkta med siffror. 1. Svanskotor (kaudalkotor). 2, Korskotor sammanvuxna till korsben (sacrum). 3. Ländkotor (lumbalkotor). 4. Bröstkotor (thorakalkotor) mot vilka revbenen ledar. 5. Halskotor (cervikalkotor) utan revben. 6. Axis, den näst översta halskotan. 7. Atlas, den översta halskotan som ledar mot nackbenet. 8. Nackbenet (occipitalbenet). Notera också att katten är tågångare. Tårnas ben vilar mot underlaget, medan mellanfotsbenen är upprätta. Hälbenen sticker ut bakåt i den nedersta av de vinklar som bakbenen bildar. Läs ovan om axis och atlas. Courtesy of and copyright Marc Perkins. |
|
Hur många ben ingår i kattens skelett?
Jag vet inte hur många ben katten har. Men sannolikt kan man inte ange ett exakt antal, eftersom olika individer har olika antal ben. Så är det hos människan.
Man brukar räkna med 206 ben i det mänskliga skelettet, men det är inte en exakt siffra. Antalet ben minskar med åldern, eftersom en del ben växer ihop. Det finns också en hel del individuella variationer. Bland annat finns det i en del senor små runda ben (sesamben) som kan variera i antal hos olika individer. Av sesambenen räknas bara knäskålarna, de största sesambenen, in bland de 206 benen. Flera brosk i struphuvudet som också ofta brukar förbenas ingår inte heller bland de 206 benen. När det gäller katten så är de flesta benen desamma som våra. Men det finns också skillnader jämfört med människan. Katten torde till exempel ha fler ryggkotor. Svansen har ju många kotor som vi inte har. 2001, 2011.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Åter till början på
denna sida
Åter till "Svar på frågor" | Källor och referenser
Info om djur | Om du vill fråga zoofysiologen
Läs också "Artiklar om djur" och "Djurens fysiologi".
|
