Biologisk utbildning i Lund Sök på "Info om djur":  
Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitetPopulärvetenskap från Lunds universitet

Populärt om djur
från Lunds universitet
   Fråga       Läs svar       Djurfysiologi       Djurartiklar      Källor  

Funderar du på att läsa vid universitetet?

Info om djur: Fråga en zoofysiolog

Livslängd och åldrande
hos människor och andra djur


Åter till "Svar på frågor"
Hur gammal kan en hamster bli?
Varför dör marsvin så fort?
Om musslor och det allra äldsta djuret
Åldras havsanemoner?
Vilka djur blir äldst?
Hur gamla kan träd bli?
Sköldpaddor och åldrandets mekanismer
Hjärtats slag och vår stund på jorden
Vilket djur lever kortast tid?
Går det att sakta ned åldrandet?
Hur gamla kan amöbor bli?
Hur gamla kan fåglar bli?
Om gamla grodor
Hur gamla blir bläckfiskar?
Hur gamla blir daggmaskar?
Hur gamla blir nyckelpigor?
Hur länge lever en mygga?
Hur länge lever en fluga?
Sök i alla svar och i alla djurartiklar
Åter till "Svar på frågor"


Europeisk hamster (Cricetus cricetus)

En europeisk hamster (Cricetus cricetus) övervakar omgivningen utanför sin håla. Dessa hamstrar gräver djupa gångsystem med bokammare och särskilda förrådshålor. Enligt uppgift kan en hamster lagra upp till 100 kg växtföda i sitt förråd. Europeisk hamster förekommer som vild bland annat i centrala Europa. Courtesy of Wikimedia Commons under Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported License.

Hej och tack för en underbart intressant sida som jag och min bror ägnat väldigt mycket tid åt. Jag är väldigt intresserad av hamstrar och har länge försökt att få reda på om det finns uppgifter på hur gammal världens äldsta hamster har blivit? Har själv en sibirisk vintervit som är 2,5 år.

Som vanligt när det gäller djurs ålder hittar man många olika uppgifter. En hamster som hålls som husdjur uppges, enligt trovärdiga uppgifter, normalt leva 1,5-2 år. Flera källor anger ett maximum på 3 år. Jag har dock sett uppgifter på hamstrar som levt i fyra respektive fem år, dock utan källa angiven. Din hamster är alltså gammal, men med lite tur kan den leva ett tag till. Läs också nästa svar.

Det finns flera arter av hamstrar (underfamiljen Cricetinae bland råttdjuren). Europeisk hamster, guldhamster och dvärghamstrar är vanliga sällskapsdjur. Hamstrarnas vana att lagra mycket stora förråd av föda har givit upphov till ordet "hamstra". I Sverige började detta ord användas under första världskriget. Det rådde då brist på livsmedel och många människor började då lagra stora mängder mat att använda för egen del, utan hänsyn till andras behov. 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Tamt marsvin (Cavia porcellus)

Tamt marsvin (Cavia porcellus). Denna art finns bara som tamdjur. Den tämjdes för mellan 4 500 och 7 000 år sedan, troligen i Peru eller Colombia, att användas som köttdjur. Det finns många vilda arter av släktet Cavia i Sydamerika. Det är oklart vilken av dem som var anfader till det tama marsvinet. Förutom marsvinet är det bara laman och dess släkting alpackan, myskanden samt kalkonen som tämjts i Amerika, kanske på grund av att där inte funnits så många lämpliga djur att tämja. Benjamin Franklin föreslog på 1700-talet att den stolta kalkonen skulle bli USAs nationaldjur, inte den asätande vithövdade örnen. Det var ingen dum idé. Courtesy of Tukka from Wikimedia Commons, in the public domain.

Varför dör marsvin så fort?

Hos däggdjur är det i regel så att små djur har kortare livslängd än stora. Läs hjärtats slag och däggdjurs ålder nedan. Med livslängd menar jag här den längsta tid djuren kan leva innan de dör av ålderdomssvaghet. I naturen dör djuren i regel långt tidigare, till exempel genom att bli uppätna av rovdjur.

En mus dör av ålderdomssvaghet efter 2-3 år, ett marsvin kan leva åtminstone 8 år (i bästa fall upp till 14 år), men en afrikansk elefant kan leva så mycket som 50-60 år. Människor lever mycket längre än man skulle förvänta sig. Andra däggdjur som är lika stora som människan är betydligt mera kortlivade. En del tror att livslängden är inprogrammerad i djurens arvsmassa, så att marsvin är programmerade att dö tidigt, medan människor är programmerade att leva länge. Men andra förklaringar är troligare, läs mer om detta i ett av svaren nedan. Små och stora däggdjur har olika sätt att få arten att överleva. Små djur lever kort tid och skaffar sig många ungar som föräldrarna inte tar hand om särskilt länge. Därför dör många av ungarna innan de hinner fortplanta sig, men tillräckligt många överlever för att arten ska fortleva. Stora djur lever länge och skaffar sig få ungar, ofta bara en åt gången. Föräldrarna tar hand om sina ungar under en lång tid så att färre ungar dör innan de hinner fortplanta sig. Även här överlever tillräckligt många ungar för att arten ska fortleva. 2004, 2012.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Skal av islandsmussla (Arctica islandica)

Skal av islandsmussla (Arctica islandica), ett djur som kan bli mycket gammalt. Till vänster på skalets insida syns fästena för den främre och den bakre slutmuskeln som stänger musslan. Skalhalvorna öppnas inte av någon muskel, utan av ett elastiskt ligament beläget vid "gångjärnet". Skalhalvorna hålls där på plats av tänder som syns överst på skalet. Till höger på skalets utsida syns de årsringar med hjälp av vilka man kunnat åldersbestämma den äldsta djurindivid man känner till. Courtesy of Jan Johan ter Poorten and Nederlandse Malacologische Vereniging, from Wikimedia Commons under GNU Free Documentation License.

Hur gammal kan en mussla bli?

Många musslor kan bli mycket gamla. Flodpärlmusslan, Margaritifera margaritifera, kan bli mer än 150 år gammal. Den lever i näringsfattiga bäckar och älvar. Den finns i Sverige, men är en hotad art.

Den äldsta djurindivid man känner till är en islandsmussla (Arctica islandica), som insamlades år 2006 utanför Islands kust. Den fick namnet Ming. Precis som hos träd, kan man hos musslor bestämma åldern genom att räkna tillväxtbetingade årsringar, hos dem i skalet. Mings ålder bestämdes först förhastat till 405-410 år.

I en ny undersökning publicerad år 2013 reviderade man emellerertid musslan Mings ålder till 507 år. Man räknade då årsringarna på skalets utsida och jämförde årsringsmönstret på Mings skal med mönstren på skal från andra musslor äldre än 300 år. Jämförelseskalen täckte hela Mings livsperiod. Man använde en rad olika metoder för att kontrollera resultatet. Åldersvärdet 507 år måste nu anses mycket väl belagt. Detta innebär att att Ming är det äldsta djur, vars ålder noggrant kunnas bestämmas.

Musslan Ming kläcktes ur sitt ägg år 1499, bara några år efter det att Columbus anlände till Amerika. Då var kung Hans kung i Sverige, Danmark och Norge, efter att ha avsatt den svenske riksföreståndaren Sten Sture d.ä. Kung Hans regeringstid blev dock kort. När Ming var två år gammal, gjorde Sten Sture uppror, avsatte kung Hans, återkom som riksföreståndare och såg till att Sverige lämnade den nordiska unionen år 1501.

Man arbetar med att fastställa en nära nog exakt musselbaserad tidsskala, som kan användas till att kalibrera åldersbestämningar gjorda med den så kallade kol-14-metoden. Den senare metoden har nämligen problematiska felkällor. Man hoppas att kunna få fram en kronologi i musselår som går 12 000 år tillbaka i tiden. Årsringar i trädstammar används redan på motsvarande sätt vid åldersbestämning inom arkeologin (så kallad dendrokronologi).

Skal av islandsmusslor kan ge information om forntida klimatförändringar. Man kan bland annat få fram uppgifter om havsvattnets temperatur genom att mäta andelarna av olika syreisotoper i varje årsring. Årsringarnas tjocklek ger också information om klimatförändringar.

Det finns uppgifter som antyder att vissa andra djurarter skulle kunna bli mycket äldre än islandsmusslan. Bevisen är dock, än så länge, otillräckliga. Läs om dessa gamla djur nedan på denna sida. 2007, 2012, 2013.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Hej, jag undrar om du vet hur gammal en havsanemon kan bli. Från Lisa.

Många arter bland havsanemonerna kan bli mycket gamla, om de inte blir uppätna av ett rovdjur, åtminstone 50-100 år. En del menar att de inte åldras alls och kan leva i hundratals år, i princip hur länge som helst. Detsamma gäller kanske många andra ryggradslösa djur, till exempel musslor, se föregående svar. Läs också i nästa svar om djur som kanske inte åldras. 2011, 2013.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Gammal tall
Detta är ett exemplar av tallarten Pinus longaeva från Kalifornien. En av dessa tallar var ett fullvuxet träd när farao Cheops lät bygga den stora pyramiden i Gizah (ca 2 600 f. Kr.). Även trädet på bilden ser ut att ha varit med ett tag. Det brukar anges att dessa tallar är de äldsta kända levande organismerna. Men man har nu hittat granar i Dalarna som är äldre, se texten nedan. Courtesy of Brother Alfred Brousseau and © Br. Alfred Brousseau, Saint Mary's College of California.

Vilka djur blir äldst? Och hur gamla kan de bli?

Det är en svår fråga. Men kanske har potatis evigt liv.

Jag utgår från att du avser djurens maximalt möjliga ålder, det vill säga den ålder de kan nå om de inte dukar under för rovdjur, svält, parasiter eller sjukdomar. I naturen blir naturligtvis djurens medelålder betydligt lägre än den maximalt möjliga åldern. Problemet är att man har mycket lite data om djurens maximala ålder. Mest handlar det om livslängden hos djur som levt i djurparker. Siffrorna nedan blir därmed mycket osäkra.

Begränsar vi oss till däggdjur så är människan kanske ett av de däggdjur som kan bli äldst med en maximal livslängd på 110-120 år. Människoaporna blir inte lika gamla som människor. Schimpansen sägs kunna bli 40-50 år gammal, gorillan mer än 50 år. I allmänhet blir däggdjur äldre ju större de är. Människan är inte typisk, eftersom hon blir väldigt gammal i förhållande till sin låga kroppsvikt. Den indiska elefanten lär kunna leva 70-80 år i naturen, den afrikanska 50-60. Det finns inte mycket uppgifter om de stora valarterna. Jag har sett uppskattningar att flera stora valarter kan bli upp till 100 år gamla, ja till och med 130 år. Om detta är riktigt skulle flera valarter konkurrera med människan om att vara det äldsta däggdjuret.

Rätt trovärdiga förefaller uppgifterna att man i grönlandsvalar hittat harpunblad av sten och elfenben. Inuiterna slutade att använda sådana harpuner i mitten av 1800-talet. Dessa valar borde ha varit åtskilligt mer än 100 år gamla. Harpunfynden föranledde forskare att försöka åldersbestämma grönlandsvalar med hjälp av åldersbetingade förändringar i de proteiner som bygger upp ögats lins. De flesta proteiner i kroppen omsätts ständigt så att de gamla bryts ned och nya bildas. Ett undantag är just proteinerna i ögats lins. Proteinerna längst in i linsen är således kvar sedan linsen anlades i fostret. Åldersförändringar i linsen kan hos människan leda till ögonsjukdomen katarakt (grå starr) varvid linsen grumlas och synen successivt försämras. När man undersökte ögonlinserna hos ett antal grönlandsvalar som dödats mellan 1978 och 1996 hittade man fem valar som bör ha varit äldre än 100 år när de dog. En av dessa valar åldersbestämdes till 211 år! Den valen skulle kunna vara det äldsta kända däggdjuret. Texten fortsätter under bilden.

Flygbild av grönlandsvalar (B�a�l�a�e�n�a�� �m�y�s�t�i�c�e�t�u�s�)

Flygbild av två grönlandsvalar (Balaena mysticetus). Arten är hotad, men får fångas till husbehov av inuiterna. Det äldsta kända däggdjuret är troligen en grönlandsval. Courtesy of the U.S. National Oceanic and Atmospheric Administration, in the public domain.

Ser man till ryggradsdjuren som helhet så finns det stora landsköldpaddor som kan bli mycket gamla, läs om sköldpaddor och åldrande nedan på denna sida.. Det finns ett par trovärdiga belägg för en ålder på 150-200 år för Geochelone gigantea på Seychellerna och Geochelone nigra på Galapagos. Några anekdotiska uppgifter anger att vissa jättesköldpaddor kan bli mer än 200 år gamla, men de måste betraktas som obestyrkta. Den mest berömda av alla sköldpaddor, Lonesome George på Galapagosöarna, blev cirka 100 år gammal. Han bar sitt dystra namn därför att han var den siste av sin art. Läs minnesrunan som avslutar detta svar.

De stora sköldpaddorna eller grönlandsvalarna är kanske de ryggradsdjur som blir äldst. Men det kan ju finnas andra åldringar som man ännu inte upptäckt. Den äldsta djurindivid man känner till är en mussla som var 507 år gammal, läs om musslor ovan på denna sida. Det finns en uppgift om att vissa långsamt växande svampdjur i havet kring Antarktis är 15 000 år gamla, men detta har starkt ifrågasatts. Uppgiften att individer av svampdjuret Monorhaphis chuni i Kinesiska sjön skulle vara cirka 11 000 år gamla förefaller också osäker. Det är emellertid mycket sannolikt att dessa svampdjur kan bli betydligt äldre än den ovan nämnda musslan. Det kan vara så att de inte åldras alls, se nästa stycke.

En del menar att vissa djur inte åldras och teoretiskt skulle kunna leva hur länge som helst. Detta skulle kunna gälla vissa reptiler och fiskar samt flera ryggradslösa djur, men bevisen är än så länge otillräckliga. För vissa arter finns det studier som indirekt antyder att de inte uppvisar åldrande. Till dem hör vissa sköldpaddor, sjöborren Strongylocentrotus franciscanus, och drakfisken Sebastes kawaradae. Om uppgifterna stämmer torde dessa djur vara utrustade med mycket välutvecklade försvarsmekanismer mot de processer som gör att djur åldras, läs om dessa processer nedan.

Hur är det då med andra organismer än djuren? Det brukar anges att den äldsta kända nu levande individen av en organism är ett exemplar av tallarten Pinus longaeva (se bilden ovan) som heter "Methuselah" efter Metusalem, en man som enligt Gamla testamentet skulle blivit hundratals år gammal. Tallen Metuselah växer i västra USA och är cirka 4 725 år gammal. Ålder på träd kan man ju bestämma genom att räkna årsringarna i stammen. Men man har i Dalarna hittat granar med buskartat växtsätt som är mycket gamla. Den äldsta granen beräknas vara 9 550 år gammal. Åldern har bestämts genom kol-14-datering av döda vedrester i marken under granen. Men anhängare till tallen Metuselah kan invända att granen förökat sig genom rotslående grenar, varvid nya stammar bildats, och att det här handlar om en klon, se nästa stycke. Gränsen mellan individ och klon kan dock vara flytande när det gäller växter. Granfynden visar i varje fall att granen efter istiden invandrade till Sverige ca 8 000 år tidigare än man tidigare trodde och att den kan ha kommit från väster i stället för från öster.

Finns det organismer som lever i evighet? Hos växter och djur som förmerar sig vegetativt (med könlös förökning) tillhör alla individer samma klon och är genetiskt i det närmaste identiska. Det har hävdats att en klon är en enda individ som i princip kan leva hur länge som helst. Men begreppet individ förlorar då helt sin mening. Man kan inte räkna en klon som en individ. Det finns dock flera exempel på kloner av växter som beräknats vara tusentals år gamla. Det handlar då om klungor av plantor eller träd. Ett exempel är en aspklon, som finns i Utah i USA. Den anses bestå av mer än 47 000 individer (d.v.s. stammar), beräknas väga mer än 6 miljoner kg och anses vara uppemot 10 000, kanske till och med 1 miljon, år gammal. Texten fortsätter under bilden.

Vackra höstfärger hos amerikansk asp (Populus tremuloides)

Vackra höstfärger hos amerikansk asp (Populus tremuloides). Träden är förmodligen genetiskt identiska individer av samma klon. Den berömda aspklonen Pando i Fishlake National Forest i Utah tillhör denna art, läs om den i stycket ovan. Aspar har en otrolig förmåga att genom rotskott bilda dungar. På hösten kan man ofta se vilka aspar som tillhör samma klon, eftersom olika kloner fäller bladen vid något olika tidpunkt. Aspens bladskaft är tillplattade från sidan vilket gör att de darrar för minsta vindpust. Härav uttrycket "darra som ett asplöv". Courtesy of Scott Catron from Wikimedia Commons under GNU Free Documentation License.

Ett mycelium av honungskivlingsarten Armillaria bulbosa i Michigan i USA beräknas vara mer än 1 500 år gammalt, väga mer än 10 000 kg och täcka mer än 15 hektar. Här har molekylärbiologisk provtagning visat att mycelets celler är genetiskt identiska och mycelet betraktades som en individ. Men är ett stort svampmycel en individ eller en klon? Potatis förökas vegetativt genom att man sätter ner knölarna i jorden. Varje potatissort har, åtminstone teoretiskt, chansen att leva ett evigt liv! På ett liknande sätt förhåller det sig med bakterier och andra encelliga organismer. De åldras inte, utan de delar sig ständigt, ger då upphov till nya celler och kan därför i princip sägas leva i evighet. Åldrande är alltså något som bara kan finnas hos flercelliga organismer med könlig förökning. Hos vissa bakterier och hos jästsvampar har man dock hittat förändringar som tolkats som åldrande. Läs om åldrande kolibakterier på en annan sida. 2000, 2007, 2008, 2009, 2011, 2013.

Anders Lundquist

IN MEMORIAM
Sommaren 2012 inflöt det dystra meddelandet att Lonesome George avlidit, sörjd av alla som värnar biodiversiteten på vår jord. Ecuadors president hedrade hans minne i ett tal till nationen. Vid obduktionen kunde man inte utröna dödsorsaken. George var förmodligen cirka 100 år gammal när han dog. Försök har gjorts att föra Georges gener vidare genom att låta honom fortplanta sig med honor av besläktade arter av galapagossköldpaddor. Försöken har emellertid misslyckats. Det sista exemplaret av pintasköldpaddan (Chelonoidis abingdoni) är därmed borta. Man har dock sparat frusna cellprover och vävnadsprover. Möjligen kan arten i en framtid återupplivas med hjälp av stamceller från dessa prover.
    Pintasköldpaddornas förfäder var fömodligen individer av arten Chelonoidis hoodensis som för cirka 300 000 år sedan emigrerade från ön Española. Väl på ön Pinta genomgick dessa sköldpaddor en evolutionär anpassning till den nya miljön. Samma sak gäller de tio kvarvarande skölddpadsarterna på Galapagosöarna. De har alla anpassat sig till miljön på sin ö, till exempel till de växter som utgör deras föda. Detta har bland annat lett till att olika arter har olika form på ryggskölden. Skillnaderna iakttogs redan av Charles Darwin som besökte Galapagos under sin resa med fartygel Beagle. Detta var en av de iakkttagelser som inspirerade honom till att senare presentera utvecklingslingsläran, en av de mest fruktbärande vetenskapliga teorierna någonsin.
    En arts utdöende kan leda till allvarliga effekter på ett ekosystem och vara en förlust för både grundforskning och tillämpad forskning. Men det är också en kulturell förlust, precis som förlusten av ett språk eller en bok. Byt ut "man" mot "species" (sv. "art") i den engelske poeten John Donnes diktrader: "No man is an island, / Entire of itself. / Each is a piece of the continent, / A part of the main". 2012, 2013.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Jag undrar om träd dör av ålder eller endast av yttre faktorer som till exempel miljögifter, parasiter eller avverkning. Kan ett träd leva för evigt om det får "vara ifred"?

Detta är en intressant fråga. Vi diskuterar nu enskilda individer av träd, inte kloner som diskuteras i svaret ovan. En viktig fråga är huruvida trädens stamceller kan dela sig och fungera hur länge som helst. Jag menar nu inte cellerna i trädets stam, utan de celler som står för tillväxten. Stamcellerna hos växter ger upphov till dels nya stamceller, dels differentierade celler som bildar nya skott och rötter. Hos växter finns stamcellerna i tillväxtzonerna, de så kallade meristemen. Enligt en teori är åldrandet hos trädindivider genetiskt programmerat och därmed kan träden bara nå en viss maximal ålder. Enligt en annan teori åldras inte träden i egentlig mening utan dukar under för miljöfaktorer, t.ex. näringsbrist i jorden under trädet, eller för fysiologiska faktorer, t.ex. transportsvårigheter i ledningsvävnaden när stammen blir högre. Individer av olika trädarter blir helt klart olika gamla i naturen. Beror detta på olika stresskänslighet eller på genetisk programmering?

Klart är att många träds form och funktion ändras med åldern. Detta bero inte bara på stressfaktorer. Träden tillväxer annorlunda. Blad, grenar och stam ser annorlunda ut och fotosyntesen minskar. Genom att ympa skott från gamla träd till nya och vice versa har man visat att dessa förändringar verkligen kan vara åldersrelaterade. Detta tyder på att meristemen i en trädstam förändras med åldern.

Med åldern kan också förhållandet mellan mängden fotosyntetiserande vävnad (bladen) och mängden icke fotosyntetiserande vävnad (stam, grenar och rötter) minska. Detta ger en mindre fotosyntetisk produktion av organiska föreningar och mer vävnad att försörja med sådana föreningar. Därmed blir trädet känsligare för stress. Eventuellt kan detta också begränsa den ålder trädet kan uppnå.

Men i en studie har man undersökt exemplar av världens äldsta träd, tallarten Pinus longaeva (se bild ovan). Man tittade bland annat på ledningsvävnaden, pollenkvaliteten och frönas groning. Man fann inga åldersrelaterade skillnader och drog slutsatsen att meristemen har evigt liv. Om detta stämmer så skulle dessa tallar inte åldras.

Frågan torde inte vara slutgiltigt besvarad. 2008.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Sköldpadda
Sköldpaddorna på Galapagosöarna kan bli mer än 150 år gamla. Olika arter har utvecklats på olika öar. Sköldpaddorna på Galapagosöarna är utrotningshotade och fyra arter är redan utdöda. Copyright 1996 © Corel Corporation.

Vad är det för skillnad i åldrandet mellan en sköldpadda och en människa? Varför kan sköldpaddorna leva så länge?

Man vet inte orsaken till att vissa djur lever längre än andra. Man vet inte heller vad som orsakar åldrandet. Men det finns många teorier. Här följer en allmän diskussion av detta intressanta ämne.

Åldrandet kännetecknas av att kroppens celler börjar fungera sämre. Risken att drabbas av sjukdomar ökar när man blir äldre, men åldrandet är i sig ingen sjukdom. Man förmodar att åldrande orsakas av det blir fler skador på kroppscellernas stora molekyler ju äldre man blir och att det är dessa skador som gör att kroppen fungerar sämre.

Det är faktiskt möjligt att åldrandet är inprogrammerat i arvsmassan. I så fall är åldrandet en utvecklingsprocess, på samma sätt som barnets utveckling till en vuxen människa. Sannolikare är kanske att det naturliga urvalet hos äldre djur inte gynnar upprätthållandet av mekanismer som försvarar cellerna mot skador. Det kan vara djur som är så gamla att de redan reproducerat sig. Det kan också vara djur vars ålder avsevärt överstiger medellivslängden i naturen, där rovdjur, födobrist och sjukdomar gör att de flesta djur dör långt innan de nått den maximalt möjliga livslängden.

Hos däggdjur är det så att större djur vanligen lever längre. En afrikansk elefant lever lever i 50-60 år, men mus lever bara 2-3 år. Läs om däggdjurens ålder och hjärtats slag i nästa svar. Med livslängd menar vi här den tid, efter vilken djuren dör av ålderdomssvaghet. I naturen dukar de flesta möss under (t.ex. för rovdjur) innan de blivit 2-3 år gamla. Men regeln att större djur lever längre har flera undantag. Sålunda blir vi människor lyckligtvis mycket äldre än man skulle förvänta sig med hänsyn till vår relativt låga kroppsvikt! Detsamma gäller fladdermöss. Fåglarna som grupp tenderar också att leva längre än däggdjuren. Detta innebär att en fågel vanligen lever längre än ett lika stort däggdjur med samma kroppsvikt. Man har spekulerat att flygande djur lättare flyr från rovdjur och att det därför kan vara möjligt för dem att ha en högre medellivslängd under vilken de kan fortsätta att reproducera sig.

Många kräldjur och fiskar lever ockå längre än däggdjur av motsvarande kroppsvikt. De kan till och med uppvisa ett "negativt åldrande" i och med att äldre djur har en större reproduktionsförmåga. Men även dessa djur dör så småningom.

Under den kenozoiska eran var däggdjuren småväxta och föll förmodligen ofta offer för rovdjur bland dinosaurierna. Kanske var det under denna tid en fördel för dem att snabbt skaffa sig en stor avkomma. Då kunde tillräckligt många ungar överleva och fortplanta sig. Det är samma strategi som gäller för nutida möss. Men med denna strategi gynnar det naturliga urvalet inte en hög ålder. En spekulation är att däggdjuren då förlorade mekanismer som motverkar åldrande och senare haft svårt att åter utveckla dem.

Det har antagits att det finns ett samband mellan djurens ämnesomsättning och den ålder de i bästa fall kan uppnå. Med ämnesomsättning eller energiomsättning menas här hastighet med vilken ämnen i födan eller i kroppens förråd bryts ner så att energi i en för kroppen användbar form bildas. En teori är att åldrandet orsakas av så kallade fria radikaler som bildas vid ämnesomsättningen. Ämnesomsättningen sker ju med hjälp av syrgas som är en mycket reaktiv molekyl. Ja, syrgasen är faktiskt inte bara en nyttig molekyl, utan också ett gift som gör att fria radikaler bildas. Fria radikaler är reaktiva ämnen som skadar organismen. Enligt den ovan nämnda teorin skulle en låg ämnesomsättning leda till färre skador orsakade av fria radikaler och därmed ett längre liv.

När man jämför ämnesomsättningen hos olika djur, mäter man oftast basalmetabolismen (BMR). Basalmetabolismen är energiomsättningen i kilokalorier/minut hos ett fastande djur i vila vid en behaglig temperatur i omgivningen. En mus har mycket högre basalmetabolism per gram kroppsvikt än en elefant. Detta innebär att 1 000 kg möss måste äta mycket mer än en elefant på 1 000 kg, annars skulle mössen inte kunna upprätthålla sina höga ämnesomsättningar. Musen blir ju heller inte lika gammal som elefanten. Detta skulle kunna tolkas så att djuren blir äldre, ju lägre ämnesomsättning de har per gram kroppsvikt! Men fåglar har högre ämnesomsättning mätt per gram kroppsvikt än däggdjur, och ändå lever de längre. En möjlig förklaring skulle kunna vara att fåglar har ett bättre försvar mot fria radikaler än däggdjur.

Primaterna är den däggdjursordning som inkluderar halvapor, spökdjur, apor, människoapor och människor. Primaters basalmetabolism, mätt per gram kroppsvikt, är vanligen precis så hög som man skulle förvänta sig hos ett däggdjur. Ändå tenderar en primat att leva längre än andra däggdjur med samma kroppsvikt. Detta gäller även människan. Men man får en annan bild, om man, i stället för basalmetabolismen, mäter den totala energiomsättningen i kilokalorier per minut. Den totala energiomsättningen är ett djurs energiomsättning under en längre tid, då det beter sig som det gör i naturen. I naturen vilar djuret inte hela tiden. Det förflyttar sig, äter och gör en mängd andra saker. Det visar sig att primater har en betydligt lägre total energiomsättning mätt per kilo kroppsvikt än de flesta andra däggdjur. Detta skulle kunna vara en förklaring till att primaterna, inklusive människan, lever längre än de flesta andra däggdjur med hänsyn tagen till kroppsvikten. En lägre total energiomsättning skulle ju kunna innebära att de är mindre utsatta för fria radikaler.

Sköldpaddor har väldigt låg ämnesomsättning. De behöver ju inte mycket mat och kan klara sig relativt länge utan mat. Sköldpaddor kan ju också bli mycket gamla. Kanske har deras höga ålder något med deras låga ämnesomsättning att göra. Men man kan inte vara säker på att det finns ett orsakssammanhang och det finns många djur som lever längre eller kortare tid än man skulle förvänta sig utifrån deras ämnesomsättning.

Det finns en alternativ teori som skulle kunna förklara sköldpaddornas höga ålder. Det finns flera enzymsystem som skyddar mot fria radikaler. Kanske är dessa system inte lika välutvecklade hos alla djur. De flesta möss dör som offer för rovdjur eller födobrist, innan de uppnått sin högsta möjliga ålder. Möss har alltså, som nämnts ovan, inget att vinna på att de mekanismer som skyddar mot fria radikaler förbättras så att de kan leva längre. Sköldpaddor däremot är skyddade från rovdjur av sitt skal. Vidare gör sköldpaddornas låga ämnesomsättning att de inte behöver mycket föda och därför löper liten risk att dö av födobrist. I den situationen kan det ha varit en fördel att skyddsmekanismerna mot fria radikaler blir effektivare så att djuret kan leva och fortplanta sig under en längre tid.

Skador av fria radikaler drabbar särskilt mitokondrierna, cellernas "kraftverk", som ombesörjer den aeroba cellandningen under förbrukning av syre. Skador på cellernas mitokondrier har antagits vara en viktig orsak till åldrande. Texten fortsätter under bilden.

Kromosomer med telomerer

Mänskliga kromosomer i vilka telomererna i kromosomernas ändar färgats röda. Läs mer om telomerer i texten nedan. Kromosomerna är i den fas av en vanlig celldelning (mitos) som kallas metafas. Varje kromosom består då av två genetiskt identiska kromatider, som båda innehåller kromosomens hela arvsmassa i form av DNA. Därför ser vi två telomerer i varje kromosomände. I nästa celldelningsfas (telofas) separeras kromatiderna i varje kromosom från varandra och dras till var sin pol av cellen, för att så småningom hamna i de två dottercellerna. Inför nästa celldelning sker DNA-syntes i dottercellerna,. Då kopieras kromosomernass arvsmassa, med början i telomererna, så att vi återigen får två kromatider. Courtesy of Reinhard Stindl from Wikimedia Commons under Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported License.

En annan faktor som kan bidra till åldrande är att glukos (som vi får i oss i födan) reagerar med och binds till långlivade stora molekyler, till exempel proteiner och DNA. Detta kan negativt påverka molekylernas funktion och därmed funktionen hos celler och vävnader. Sådan glykering av proteiner anses bland annat vara en av de faktorer som ger upphov till grumling av ögats lins vid grå starr (katarakt).

Ytterligare en faktor som kopplats till åldrande är längden av de så kallade telomererna. Telomererna är DNA-sekvenser som skyddar ändarna på kromosomerna. När kromosomantalet fördubblas i samband med att kroppsceller delar sig (så kallad mitos) så startar DNA-syntesen vid varje kromosom en bit från kromosomänden och en del DNA går förlorat. Telomererna säkerställer att inga informationsbärande gener går förlorade vid DNA-syntesen. Men telomererna blir kortare vid varje delning och begränsar därmed antalet delningar som cellen kan genomgå. När telomererna är förbrukade leder kromosomabnormiteter till att cellen dör. Telomerernas roll är komplicerad, men det finns data som tyder på att människor med längre telomerer tenderar att leva något längre.

Den välutvecklade intelligensen och förmågan att planera för framtiden kan ha skyddat de tidiga människorna från rovdjur och födobrist. Hos människor, precis som hos sköldpaddor, kan det därför varit en fördel att förbättra försvaret mot fria radikaler och därmed att förlänga livet. En extra fördel med ett långt liv för oss människor är att det ges tid att överföra det kulturella arvet från generation till generation. Därmed hinner varje generation med att lära nästa generation en mängd saker som ökar överlevnadsförmågan. Det behövs, med andra ord, ordentlig utbildning för att lära sig tillverka stenyxor, tända eld, samla ätliga rötter och skjuta med pilbåge! 1999, 2007, 2011, 2012.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Egentlig vampyrfladdermus (släktet Desmodus)

Egentlig vampyrfladdermus (släktet Desmodus). Fladdermöss blir mycket äldre än man skulle förvänta sig för däggdjur med denna låga kroppsvikt, läs mer i svaret nedan. De äkta vampyrerna suger blod från däggdjur och fåglar. De biter så försiktigt att djuren inte vaknar och lapar i sig blodet. Saliven innehåller ett ämne som hindrar blodlevring. Vampyrerna är snälla djur med ett välutvecklat socialt liv. Om en vampyr inte fått i sig något blod under natten, spyr en annan upp lite blod åt den olycklige. Om en hona dör kan en annan hona ta hand om hennes unge och ge den di. Vampyrerna hjälper också varandra att avlägsna parasiter från pälsen. Courtesy of Ltshears and the Louisville Zoo from Wikimedia Commons under GNU Free Documentation License.

Jag har läst någonstans om att alla djur har en förväntad livslängd baserad på det totala antalet hjärtslag. Finns det något djur som avviker från detta mönster och i så fall vad kan det bero på. Kosten, generna ...

Det har föreslagits att det finns ett samband mellan den maximalt möjliga livslängden och det totala antalet hjärtslag under ett liv, dock bara när det gäller däggdjur.

Det finns ett otvetydigt samband mellan kroppsvikt och ämnesomsättning hos däggdjur (och de flesta andra djur). I korthet innebär detta för däggdjur att små djur omsätter mer energi per gram kroppsvikt (genom nedbrytning av fett, kolhydrater och proteiner). De små djuren måste därför förbruka mer syrgas per gram kroppsvikt och producerar därmed mer spillvärme från ämnesomsättningen per gram kroppsvikt. Ett ton möss omsätter således mer energi, förbrukar mer syrgas och producerar mer värme en en elefant på ett ton. Läs mer om energiomsättning och kroppsvikt på en annan sida.

För att musen ska kunna transportera mer syrgas till varje gram mus, måste musens hjärta pumpa ut mer blod per minut. Det finns två möjligheter att göra detta: 1) att ha ett proportionellt sett större hjärta som pumpar ut mer blod vid varje slag eller 2) att hjärtat slå fler slag per minut, det vill säga att pulsen är högre. Problemet löses med hjälp av det andra alternativet. Det sannolikt minsta däggdjuret, en liten näbbmus på 3 gram, har en vilopuls på mer än 600 slag per minut, medan en elefant på 3 000 000 gram (3 ton) har en vilopuls på cirka 25 hjärtslag per minut.

Den maximalt möjliga livslängden hos däggdjur är också beroende av kroppsvikten. Små djur har kortare livslängd. En mus dör av ålderdomssvaghet efter 2-3 år, ett marsvin kan leva åtminstone 8 år, men en afrikansk elefant kan leva så länge som 50-60 år. Notera att det handlar om maximal livslängd. De flesta djur i naturen dukar under på grund av rovdjur, svält eller sjukdomar långt innan de nått maximal livslängd.

Vi har nu två samband:
  1. Små djur har fler hjärtslag per minut.
  2. Små djur har kortare livslängd.

Man har kombinerat dessa samband och kommit fram till, enkelt uttryckt, att alla däggdjur lever lika länge om man mäter tiden i hjärtslag. Detta är en oerhört poetisk tanke: vår stund på jorden mäts ut av hjärtats slag. Men det finns flera problem. Ett är att det statistiska sambandet ifrågasatts. Ett annat är att det är mycket svårt att få fram tillförlitliga värden på däggdjurs maximala ålder. Ett tredje är att människohjärtat slår fler slag än förväntat. Hade sambandet gällt för människor så hade vi dött av ålderdomsvaghet vid 20-30 års ålder. Sambandet är således inte tvingande och undantagslöst. Människans oväntat höga livslängd är dock intressant. Man kan anta att det naturliga urvalet gynnat en hög livslängd hos människor, se föregående svar.

Den afrikanska kalråttan (Heterocephalus glaber) och fladdermössen lever också mycket längre än förväntat med hänsyn till deras låga kroppsvikt.

Läs om orsaker till åldrande i föregående svar. 2008, 2012.

Anders Lundquist

Till början på sidan



En dagslända (ordningen Ephemeroptera)

En dagslända (ordningen Ephemeroptera). De vuxna insekterna är kortlivade, men kan leva mer än ett dygn. Detta gäller i synnerhet honorna som måste lägga ägg efter parningen, innan de dör. Courtesy of Zapyon from Wikimedia Commons under Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported License.

Hejsan, jag har en fråga till dig. Vilket djur lever kortast tid? Finns det nåt djur eller insekt som bara lever 24 tim? Tacksam för svar.

Vi pratar om den maximalt möjliga ålder som djur kan nå. De flesta djur dör dessförinnan på grund av att de blir uppätna, blir sjuka eller svälter ihjäl.

Jag känner inte till något djur vars hela livsspann är cirka ett dygn eller mindre. Det finns encelliga organismer som delar sig med en sådant tidsintervall, men det är tveksamt om man kan tala om livslängd hos dem. Dessutom avser man numera med beteckningen "djur" bara flercelliga organismer. Det finns emellertid många djur som har en maximal livslängd på några veckor. Ett exempel är stickmyggor, läs om myggors ålder nedan. Ett annat exempel är rundmasken Caenorhabditis elegans som har en maximal livslängd på 2-3 veckor. Denna mask används som ett modellsystem vid studier av åldrande, läs om detta nedan.

Det är emellertid inte ovanligt hos insekter att det vuxna stadiet omfatta cirka ett eller ett par dygn. Exempel är dagsländor (därav namnet) och harkrankar. Det enda dessa insekter gör som vuxna är att fortplanta sig och dö (av "ålderdomssvaghet"). De äter inte och matspjälkningsapparaten är ofta inte ens funktionsduglig. 2008, 2012.

Anders Lundquist

Till början på sidan



En normal bananfluga (Drosophila melanogaster) Mutationen antennapedia hos en bananfluga (Drosophila melanogaster)

Till vänster ses en bananfluga (Drosophila melanogaster). Man har i laboratorierförsök lyckats fördubbla dessa djurs livslängd. Läs mer i svaret nedan. Till höger ses en annan bananfluga, men den är inte normal. Den bär på en mutation i genen antennapedia vilket gör att den på huvudet bär ett par ben i stället för de normala korta antennerna. Denna gen tillhör den stora genfamilj som kallas homeoboxgener och finns hos alla djur, inklusive människan. Genom att påverka andra geners aktivitet styr homeoboxgenerna utvecklingen av kroppens form och placeringen av dess olika delar. Courtesy of André Karwath from Wikimedia Commons under Creative Commons Attribution-Share Alike 2.5 Generic License (left). Courtesy and copyright of John H. McDonald at the Handbook of Biological Statistics (right).

Finns det något sätt att stoppa eller sakta ned en organisms åldrande?

Ja, i experiment har man lyckats förlänga livet hos råttor, bananflugor och hos rundmasken Caenorhabditis elegans.

Om man begränsar födotillgången för råttor (d.v.s. låter dem leva nära svältgränsen) ökar deras livslängd. Detsamma gäller för Caenorhabditis. Men det finns inga bevis för att detta skulle gälla också för människor. Även om det verkligen fungerar för människor, torde det vara ett för de flesta människor obehagligt och kanske även riskabelt sätt att förlänga livet.

Man har också lyckats förlänga livet hos bananflugor. I naturen dör naturligtvis många bananflugor av födobrist eller parasiter, medan andra faller offer för rovdjur. Men flugor som föds upp i ett laboratorium befriade från födobrist, parasiter och rovdjur dör av "ålderdomssvaghet". Sådana flugor har en medellivslängd på ca 4-5 veckor. Normalt fortplantar sig flugorna vid en, ur bananflugesynpunkt, låg ålder. Emellertid har man gjort laboratorieförsök, i vilka man inte låtit flugor fortplanta sig förrän de passerat den aktningsvärda åldern av 6 veckor. Många flugor dör då innan de hunnit fortplanta sig och det naturliga urvalet kommer att starkt gynna genvarianter som ökar flugornas livslängd. Genom att låta flugor leva på detta sätt i åtminstone tio bananflugegenerationer har man fått fram flugstammar med två till tre gånger högre medellivslängd än normala flugor. Dessa stammar är inte bara långlivade, de är dessutom stresståligare och uthålligare än normala flugor. I princip skulle förmodligen människans livslängd kunna förlängas på samma sätt som bananflugornas, men detta skulle vara i högsta grad oetiskt och dessutom skulle de dröja hundratals år (mer än tio generationer) innan någon effekt blev märkbar.

Varför hittar man inte de långlivade flugorna i naturen? Jo, det naturliga urvalet verkar normalt inte på gener för egenskaper som kommer till uttryck efter det att individerna har fortplantat sig. Då är det den nya generationen som för generna vidare. I naturen fortplantar sig flugorna "vid unga år" och det naturliga urvalet gynnar således inte gener som gör flugorna långlivade. Dessutom blir de flesta av flugorna uppätna av predatorer innan de nått en aktningsvärt hög ålder. Man kan då fråga sig varför människor lever långt efter det att de reproducerat sig. Man har gissat att detta har att göra med att mänskliga farföräldrar eller morföräldrar haft uppgifter som gynnat barnbarnens överlevnad, t.ex. att de hjälpt till vid vård och uppfostran av den yngsta generationen.

Man har identifierat en del genmutationer som ökar livslängden hos bananflugor och hos den lilla rundmasken Caenorhabditis elegans. Hos masken känner man till ett flertal gener som påverkar dess livslängd och man har också isolerat flera långlivade mutanter. Särskilt intressant är att hämning av ett insulinliknande hormon hos masken ökar dess livslängd. Hos människan stimulerar insulin lagring av de energirika näringsämnen som absorberas från tarmen till blodet i samband med en måltid. Insulinhalten är låg vid fasta, något som stämmer väl överens med tanken att begränsad födotillgång ökar livslängden. Hos Caenorhabditis har man även lyckats öka livslängden genom att ändra dietens sammansättning.

En undersökning av mer än hundra år gamla franska åldringar antyder att dessa människor har speciella varianter av vissa gener som ökar deras livslängd. Men diet, stress, motion och andra livsstilsfaktorer har också stor betydelse för livslängden. Kanske kommer metoder att förlänga människans livslängd att kunna utvecklas, men inget tyder på att det sker i en snar framtid. Om möjligheten att öka livslängden realiseras, kommer det dessutom att leda till en rad svåra etiska och sociala problem. 1999, 2008, 2012.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Amöba på jakt

En amöba. Notera den mörkbruna runda kärnan och de utskott (pseudopodier) som den sträcker ut när den rör sig. Den är på jakt för att fagocytera någon av de mikroskopiska organismer som syns på bilden. Fagocytos innebär att amöban omsluter sitt byte så att det hamnar i en membranblåsa inne i amöbacellen för att sedan brytas ned. Courtesy of Wikimedia Commons under Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported License.

När jag var ung hörde jag att det fanns vetenskapmän som trodde att amöbor kunde leva för alltid och att det således kan leva amöbor idag som varit med sedan livet uppkom på jorden. Kan detta vara riktigt?

Dessa vetenskapare syftade säkerligen på att det inte är meningsfullt att tala om åldrande hos encelliga organismer som förökar sig genom delning. Läs om encelliga organismers åldrande i ett av svaren ovan.

Enskilda amöbaceller blir inte särskilt gamla. En amöba av den vanliga arten Amoeba proteus delar sig i två celler ett par dagar efter det att den själv uppkommit genom celldelning. Under vissa förhållanden kan det gå längre tid mellan delningarna, men det handlar om korta tidsperioder.

Men det är onekligen fascinerande att en amöbacell härstammar från andra celler i en obruten kedja av delningar som går flera miljarder år tillbaka tiden. Men under tiden har cellerna sannolikt förändrats så mycket att man skulle betrakta en några miljarder år gammal cell som en annan amöbaart eller kanske en helt annan organism, som vi inte skulle känna igen som en amöba. Men det vet vi inget om, eftersom det inte finns några fossil av amöbor. Och hade det funnits fossil skulle det vara omöjligt att avgöra hur de var besläktade med dagens amöbor.

När biologer på 1800-talet beskrev celldelningen myntades den latinska devisen "Omne cellulla ex cellullae", det vill säga "Varje cell härstammar från andra celler". Man har aldrig hittat något undantag från denna regel. Och den har troligen gällt i minst 3,5 miljarder år. Ännu tidigare, när liv först uppkom på jorden, fanns det förstadier till celler som så småningom gav upphov till celler. Hur det gick till kommer vi aldrig med säkerhet kunna ta reda på, även om det finns flera trovärdiga hypoteser och mycket intressant forskning inom området.

Hur som helst kan det inte funnits amöbor när livet uppkom på jorden för cirka 4 miljarder år sedan. De första cellerna var bakterier eller bakterieliknande organismer utan cellkärna. Amöbor har cellkärnor och de första organismerna med cellkärna uppkom sannolikt först för cirka 2 miljarder år sedan. 2012.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Den sydliga marknäshornsfågeln (Bucorvus leadbeateri)

Den sydliga marknäshornsfågeln (Bucorvus leadbeateri) är en stor fågel som kan bli 70 år gammal. De lever i grupper på upp till åtta fåglar, av vilka endast det dominerande paret fortplantar sig. De fortplantar sig mycket långsamt. Enligt en undersökning producerar de bara en unge vart nionde år. Courtesy of Harvey Barrison from Wikimedia Commons under Creative Commons Attribution-Share Alike 2.0 Generic License.

Hejsan! Jag undrar hur länge en skata eller kråka kan leva.

Däggdjur lever vanligen längre ju större de är. Läs om däggdjurs livslängd ovan på denna sida. Fåglar tenderar att leva längre än lika stora däggdjur. Men det finns undantag. Läs mer om däggdjurs och fåglars livslängd ovan på denna sida

Notera att vi här talar om den maximalt möjliga livslängden. I naturen är livet hårt och djur når som regel inte sin maximalt möjliga livslängd där.

Kråkfåglar är rätt stora fåglar och under bästa möjliga förhållanden kan många av dem leva 10-20 år eller mer innan de dör av ålderdomssvaghet. Rekordet för skator är 10 år (gäller annan art än vår skata), för kråkan 13 år och för korpen 24,7 år.

Här är några åldersrekord för långlivade fåglar, en del för djur i naturen och en del för djur i fångenskap: bläsgås 47 år, knölsvan 26,8 år, sillgrissla 26,4 år, strandskata 36 år, gråtrut 44 år, vit stork 35 år, tamduva 35 år, näshornsfågeln Bucorvus leadbeateri 70 år, kiwi 35 år, örnarten Accipiter heliaca 56 år, den kaliforniska kondoren 45 år, bofink 29 år, trädgårdsångare 24 år, pelikanen Pelecanus erythrorhynchos 54 år, större flamingo 44 år, albatrossen Diomedea epomophora 58 år, stormfågel 48 år, ljusröd arapapegoja 64 år, grå jakopapegoja 73 år, afrikansk struts 50 år, kolibrin Selasphorus platycercus 12,2 år.

Det är huvudsakligen stora fåglar som når hög ålder, men tendensen är inte särskilt tydlig. Till de grupper som kan bli mycket gamla hör näshornsfåglar, örnar, albatrosser och papegojor. De är samtliga stora fåglar. En jakopapegoja kan bli lika gammal som en elefant! Men flera små fåglar kan också nå en respektingivande ålder, notera bofinken, trädgårdssångaren och stormfågeln. Notera också kolibrin som kan bli 3-4 gånger äldre än ett däggdjur med motsvarande kroppsvikt.

Se vidardenna länk som på engelska ger maximalt kända livslängd hos en rad fåglar i naturen och i fångenskap. 2012.

Anders Lundquist

Till början på sidan



I ett litet akvarium på min byrå lever två stycken klogrodor. Det har dom gjort i snart sju år nu. Ganska imponerande livslängd för en groda tycker jag. Det jag undrar är hur länge klogrodor egentligen lever? Jag kanske rent av har världens äldsta klogrodor simmandes i mitt akvarium utan att jag vet om det.

Tyvärr måste jag meddela dig att klogrodor kan bli betydligt äldre än så. Jag utgår ifrån att du har arten Xenopus laevis. Denna art kan bli 30 år gammal enligt trovärdiga uppgifter från B. Hughes "Longevity records of African captive amphibians and reptiles" (Journal of the Herpetologist Association of Africa 32:1-9, 1986) som jag dock inte har sett i original. Det finns fler uppgifter om åldriga grodor i detta arbete. Det förefaller vara så att grodor över huvud taget blir betydligt äldre än däggdjur av samma kroppsvikt. 2002.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Jag ska skriva om bläckfiskar och hittar ingenstans hur gamla de kan bli. Tacksam för svar.

Det är en intressant fråga. Bläckfiskar är stora djur, många av dem mycket stora. De har en komplicerad hjärna och en mycket god inlärningsförmåga. Djur med dessa egenskaper brukar leva länge, åtskilliga år, och fortplanta sig flera gånger under sitt liv.

Med bläckfiskar är det helt annorlunda. De flesta arterna lever bara ett till två år. Sedan fortplantar de sig en gång och dör omedelbart efter fortplantningen. Stora arter på mer än 50 kilo lever bara cirka 3-5 år. Även dessa arter fortplantar sig bara en gång och dör sedan. Jättebläckfiskarna och kolossbläckfiskarna, de största av alla nu levande ryggradslösa djur, lever förmodligen längre, men man vet inte hur gamla de kan bli. Man förmodar att de har en oerhört hög tillväxthastighet.

Det finns bara en känd grupp av bläckfiskar som fortplantar sig flera gånger under sitt liv. Det är arterna av släktet Nautilus, de enda nutida bläckfiskarna som har ett yttre skal. Dessa bläckfiskar lever också ganska länge. Läs om Nautilus på en annan sida.

Man vet inte vilken fördel det skulle kunna vara för bläckfiskarna att vara kortlivade. Det kan ha att göra med att på varandra följande generationer inte konkurrerar om födan. En annan möjlighet är att det kan vara en fördel för bläckfiskarna att växa snabbt, använda mycket energi till att fortplanta sig, på bekostnad av kroppens övriga funktioner, och ha en liten dödlighet hos ägg och ungar. 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Film som visar jättedaggmaskar och deras jättestora ägg. From YouTube, courtesy of BBC.

Jag har fått frågan om daggmaskars ålder av mina elever. Jag har inte hittat något svar på den. Någonstans har jag läst att de blir upp till tre år gamla. Stämmer det? Tacksam för ditt svar

Man vet inte så mycket om detta. Men daggmaskar anses maximalt kunna bli cirka 10 år gamla. De flesta av dem blir naturligtvis inte så gamla i naturen. De kan till exempel bli uppätna av fåglar eller mullvadar. Man har iakttagit tecken på åldrande hos vissa daggmaskarter. De minskar i vikt, mörknar och blir trögare.

Man skulle kunna tro att de gigantiska jättedaggmaskarna kan bli äldre än 10 år, men det finns inte några säkra uppgifter om detta. De lägger ett enda jättestort ägg som kläcks första efter cirka ett år. De nykläckta maskarna är redan cirka 20 cm långa. 2012.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Larv av nyckelpiga
Sjuprickig nyckelpiga (Coccinella septempunctata)

Ovan en larv av en nyckelpiga. Nedan den vanliga sjuprickiga nyckelpigan (Coccinella septempunctata). Både larver och vuxna av denna art lever av bladlöss. Nyckelpigor kan skydda sig genom att utsöndra en gul giftig vätska. Många fåglar och andra djur äter dem ändå. Courtesy of James K. Lindsey at Ecology of Commanster under Creative Commons Attribution-Share Alike 2.5 Generic License (above) and Pudding4brains from Wikimedia Commons, in the public domain (below).

Försökte läsa in lite om nyckelpigans liv och leverne. Men hur gammal kan en nyckelpiga bli? Det står att den övervintrar i grupp. Men hur många vintrar klarar den i allmänhet? Har du någon uppgift om medellivsslängd?

Nyckelpigor lever mindre än ett år. Den vanliga sjuprickiga nyckelpigan har i norra Europa en generation per år. De vuxna övervintrar i dvala (s.k. diapaus) och vaknar till liv på våren. De käkar först bladlöss och fortplantar sig sedan. Därefter dör de. De befruktade äggen utvecklas till larver som även de äter bladlöss. Larverna förpuppar sig och nya vuxna nyckelpigor kläcks sedan. Det är dessa nyckelpigor som övervintrar. På varmare breddgrader kan den sjuprickiga nyckelpigan ha två eller flera generationer per år.

Hej, och stort tack för ett klargörande svar. Om jag förstått rätt så har många av de övervintrande insekterna en generation per år? Förresten så hade vi i Skåne en veritabel nyckelpigsinvasion sommaren 2009. Berodde det på gynnsamma förhållanden för bladlöss?

Tack för ditt brev! Ja, många insekter i Sverige har bara en generation per år. Notera dock att olika insektsarter övervintrar i olika stadier: som ägg, larver, puppor eller vuxna.

De "invaderande" nyckelpigorna är just de djur som ska övervintra. Jag vet inte varför nyckelpigorna blev så många. Det är ingen ovanligt händelse. Men det kan mycket väl bero på bladlustillgången. 2011, 2012.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Jag har tre frågor om myggor: Överlever mammorna eller dör de efter de har lagt ägg? Hur länge lever en mygga? Hur många olika sorters mygg finns det? Tack på förhand!

En del stickmyggor fullbordar hela sin livscykel på ca 10 dagar. Hos andra kan livscykeln vara flera veckor lång. Livcykeln är hela den tid det tar för djuren att utvecklas från nylagt ägg till larv, puppa och till slut till adult (vuxen) insekt fram tills dess att de vuxna insekterna lagt nya ägg. Honorna måste suga blod för att kunna fortplanta sig. De behöver näringsämnen som finns i blodet för att producera ägg. Honorna lägger många ägg. Förmodligen dör de flesta mygghonorna snart efter det att de har lagt ägg eller redan innan de hunnit lägga ägg. De flesta hamnar nog i magen på en fågel. Jag vet inte hur gamla myggor kan bli, men jag skulle gissa att de myggor som inte blivit fågelmat dör av ålderdomssvaghet efter några veckor. Det finns cirka 2 500-2 700 olika arter av stickmyggor (familjen Culicidae). Dessutom finns det flera andra familjer av myggor, av vilka de flesta inte suger blod. Läs om hur myggan lockas till människan på en annan sida. 2001.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Hejsan! Kul forum. Har sökt lite på nätet men inte hittat något svar på frågan om en flugas livslängd. I alla år har vi brukat kalla vår husfluga för Roland till barnens och vår egen glädje. Sedan ett par månader har vi en fluga som flyger runt och håller oss sällskap. Nu är det den 10 januari och jag börjar undra vad det handlar om. Självklart vet vi inte om det är samma fluga, men vi har bara sett en åt gången och det är smällkallt ute. Kan det vara Roland?

Livscykeln för spyflugan Calliphora vicina är som följer:

        Embryonalutveckling i ägget: cirka ett dygn
        Larvutveckling: några dagar
        Puppstadium: cirka en vecka
        Vuxet stadium: ett par veckor

Tiderna ovan påverkas mycket av temperaturen. Tiderna är troligen av samma storleksordning för många andra flugarter. De vuxna flugorna dör alltså av ålderdomssvaghet några veckor efter kläckningen från puppan, om de inte innan dess blivit uppätna av något insektsätande djur. Så livet är kort för en fluga.

Men det finns en del flugarter som övervintrar som vuxna (inte som puppor eller ägg) och övervintrande flugor måste förstås leva längre, så att de kan fortplanta sig när våren kommer. Så gör den så kallade vindsflugan och den söker sig ofta inomhus på hösten. En slött flygande fluga inomhus vid den här tiden på året är förmodligen en vindsfluga. Läs om om hur vindsflugor klarar vintern på en annan sida. 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan


Zoofysiolog, skribent och webbansvarig Anders Lundquist,
   senior universitetslektor emeritus
Adress:  Biologiska institutionen, Lunds universitet,
Biologihus B, Sölvegatan 35, 223 62 Lund
 
Telefon: 046-222 93 53   Fax: 046-222 42 06
E-post:
Senast uppdaterad: Se årtal efter varje svar
Besök på sajten från den 11 oktober 2000:

Creative Commons License Detta verk är licensierat under en
Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-
-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens