|
Giftiga groddjurChristina Dahlberg
Att kyssa en groda resulterar inte nödvändigtvis i att sagans prins plötsligt uppenbarar sig, utan man kan i stället få sig en mer oangenäm överraskning. De flesta grodor innehåller nämligen gifter. Dessa gifter ligger lagrade i hudkörtlar och utsöndras genom huden. Att vara giftig är ett effektivt sätt att slippa undan rovdjur. Till världens giftigaste grodor hör pilgiftsgrodorna (familjen Dendrobatidae). Det är farligt att vidröra en sådan groda. Som syns på grodorna ovan och nedan (två arter tillhörande släktet Dendrobates) har dessa grodor har en färggrann teckning. Färgteckningen fungerar som en varningssignal för hugade spekulanter, som undviker att sluka den. Den som haft turen att överleva, efter att ha slukat en pilgiftsgroda, glömmer inte färgteckningen. Detta utnyttjas av andra mindre giftiga grodor som har tagit efter pilgiftsgrodornas färgteckning. Därigenom lurar de rovdjuren att tro att de är giftigare än vad de i själva verket är. Denna typ av falsk varubeteckning kallas mimicry.
Även människan har dragit nytta av pilgiftsgrodornas gift. Indianerna i vissa delar av Sydamerika använder grodans gift till att smörja in sina pilspetsar med och gör därigenom pilarna till ett ännu dödligare vapen. Pilgiftsgrodans gift består till största delen av kväveinnehållande föreningar som tillhör gruppen alkaloider. Alkaloiderna i giftet kan hos olika grodor variera både i antal och i grad av giftighet. En av de allra giftigaste alkaloiderna, batrachotoxin, leder vid förtäring till hjärtarytmier, andningsförlamning och hjärtstillestånd. Andra mindre giftiga alkaloider ger ökade muskelkontraktioner som kan övergå i muskelförlamning. Även paddor (familjen Bufonidae) har giftkörtlar under huden och dessutom utsöndrar parotidkörtlarna (spottkörtlar) en del gift. Paddornas gifter skiljer sig kemiskt från pilgiftsgrodornas. Paddorna en stor mångfald av olika ämnen i sina gifter. Paddornas gift utgör vanligen inte ett lika stort hot som pilgiftsgrodornas, men vissa paddor kan producera starka gifter. Agapaddan (Bufo marinus) och koloradoflodpaddan (Bufo alvarius) räknas till de giftigaste paddorna i världen och är kända för att ha förgiftat många katter och hundar. Intressant är, att en del rovdjur, t.ex. igelkottar och illrar, är resistenta mot paddgifter. Salamandrar utsöndrar också gift genom huden. Vissa salamandrar avger ämnet tetrodotoxin (TTX) som är ett av de starkaste gifter djurvärlden har frambringat. Ett milligram tetrodotoxin är tillräckligt för att genom andningsförlamning döda en vuxen människa. Den färggranna europeiska eldssalamandern utsöndrar ett annat gift, salamandrin, i form av en mjölkaktig vätska från porer bakom ögonen. Detta sekret irriterar slemhinnor och ögon, och vållar smärtor för rovdjuren.
Källa A. Edström: Djurens gifter (Studentlitteratur, Lund, 1988).
|
