|
Laman:
|
 |
| Lamadjuren är några arter sydamerikanska kameldjur (copyright 1996 © Corel Corporation) |
På höjden 5 000 m över havet är förhållanden ganska annorlunda jämfört med de på havsnivån. Det är kallare, blåsigare och framför allt så är lufttrycket, och därmed luftens syrgashalt, mycket lägre. Detta ställer till med problem för djurens syrgasupptag. Hur kan lamadjuren klara sig på en så hög höjd över havet?
När lufttrycket minskar med ökad höjd över havet, så minskar även syrgaskoncentrationen i luften. Detta innebär att den arteriella syrgaskoncentrationen också minskar, d.v.s. blodet som lämnar lungorna innehåller mindre syrgas. Hos djur som ej är anpassade till höga höjder, t.ex. människor, kompenseras detta bland annat genom ökad andningsfrekvens och ökat andningsdjup. Därmed höjs syrgaskoncentrationen i lungblåsorna (alveolerna), vilket underlättar syresättningen av blodet. Ju högre upp man kommer, ju mer måste man öka andningen. Trots detta drabbas människor av syrgasbrist på höga höjder. Hos människor som växt upp på låg höjd ger syrgasbristen symptom på höghöjdssjuka redan på 2 000 till 3 000 meters höjd. Vistas man längre tid på hög höjd kan man till en viss grad anpassa sig till situationen.
Laman som lever högt uppe i de sydamerikanska Anderna har anpassat sig för ett liv på dessa höjder. Laman ökar också andningen, men har även andra anpassningar som gör att den inte behöver förlita sig så mycket på en ökad andning som försvarsmekanism. Den ökar inte alls andningen på 3 400 meters höjd, något som vi måste göra.
En viktig anpassning hos laman är att dess hemoglobin har en mycket högre affinitet för syrgas än vårt. Hemoglobinet är det röda pigment som binder syrgas i blodet. En hög syrgasaffinitet innebär att hemoglobinet lättare binder syrgas, vilket gör att blodet i lungorna kan bli mättat på syrgas även på hög höjd över havet. Därför kan laman utan större problem leva på de höga höjder som den föredrar.
Andra anpassningar som man tror förekommer (men inte säkert har visat) hos djur på hög höjd över havet är:
- En större kapillärtäthet som gynnar syrgastransporten till cellerna.
- En ökad koncentration av myoglobin (ett slags hemoglobin) i muskelcellerna som bland annat gynnar syrgastransporten inne i dessa celler.
- En ökning av antalet mitokondrier (de organeller i cellerna som, med hjälp av syrgas, producerar kemisk energi som cellerna utnyttjar).
- Ökade aktiviteter hos enzymer som styr den syrgasberoende energiproduktionen.
Källa
R.W. Hill och G.A. Wyse: Animal Physiology (2:a upplagan, HarperCollins, 1989)