Info om  djur   Fråga   Svar   Djurfakta   Artiklar   Källor 

Lunds universitet
Facebook

Kan insekter, som hamnat på rygg, vända sig rätt? Om reflexer och Franz Kafka

Anders Lundquist

Skalbagge som ligger på rygg

Den här skalbaggen har hamnat på rygg. Klarar den av att komma på rätt köl? Courtesy of Irvin Calicut from Wikimedia Commons under this Creative Commons License.

Vi har väl alla påträffat insekter, särskilt skalbaggar, som ligger på rygg och kämpar länge för att vända sig rätt. Klarar de av detta och, i så fall, hur gör de? Det naturliga urvalet borde, tycker man, obönhörligt sortera bort de insekter som inte kan vända sig på rätt köl.

Insekter som hamnar uppochned är inte dömda att dö. Alla insekter,även skalbaggar, har upprättningsreflexer med hjälp av vilka de kan komma på rätt köl när de hamnar på rygg. De klarar av att rätta upp sig även på plana underlag, med hjälp av benen eller av vingarna. Skulle de i enstaka fall misslyckas, beror det förmodligen mestadels på att de har nedsatt livskraft. De svåraste underlagen, glatta vågräta ytor, är dessutom mycket sällsynta i naturen. Studiet av insekters upprättningsreflexer är av stort tekniskt intresse och kan leda till bättre vandrande robotar. Insektsliknande sexbenta robotar klarar sig mycket bättre än tvåbenta i obanad terräng. Men man vill ju inte att de ska vara hjälplösa, om de hamnar på rygg. Texten fortsätter under videon.

Videon ovan visar några reflexer som olika insektsgrupper använder för att vända på sig, när de hamnat på rygg. From YouTube, courtesy of Krista Buehrer.

Hur vänder sig insekter rätt från ryggläge?

När en skalbagge ligger på rygg, ser det ut som om den rör benen på måfå. Detta är långt ifrån fallet. Det handlar i stället om komplicerade nervösa reflexer. Olika arter kan använda olika reflexer, beroende på benens längd och kroppens form. Till en början letar baggen vanligen efter ett fäste i underlaget för något eller några av benen. Finner den ett fäste kan den rätta upp sig på flera olika sätt med hjälp av benmuskulaturen. Den kan vrida kroppen sidledes i riktning mot det förankrade benet. När kroppens tyngdpunkt passerat över dess anläggningspunkt på underlaget, ramlar baggen automatiskt ner på rätt köl. Den kan också lyfta kroppen med hjälp av ett ben på ena sidan, så att kroppen rullar över sidledes åt motsatt håll.

Vissa skalbaggar med långa ben kan lyfta upp kroppen med hjälp av ett ben eller ett benpar, så att bakänden vilar på underlaget och sedan göra en kullerbytta. När kroppen tyngdpunkt passerar över bakänden, ramlar baggen framåt och kan sedan traska vidare. Andra skalbaggar böjer kroppen i en sprättbåge så att bara huvudet, bakänden och ett ben vilar på underlaget. Sedan ramlar de ner på sidan och kan då lätt rätta upp sig. Det finns fler upprättningsmetoder, både hos skalbaggar och hos andra insekter. Texten fortsätter under faktarutan.

Gregor Samsa förvandlad till skalbagge

"Förvandlingen" av Franz Kafka

"När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt." Så börjar den absurda novellen "Förvandlingen" av Franz Kafka publicerad 1915. Det är en av de mest berömda litterära inledningsraderna någonsin. Det tyska originalets "Ungeziefer" betyder "ohyra", men på ett textställe används ordet "Mistkäfer" (dyngbagge, tordyvel). "Ungeziefer" översätts därför ofta till "skalbagge". Gregor Samsa ligger där på rygg och har i sin nya skepnad svårt att vända sig. Han lyckas dock så småningom. Detta är zoologiskt korrekt. Skalbaggar är inte hjälplösa, när de hamnar på rygg.
    Gregor Samsa drabbas dock av ångest och plågor efter sin metamorfos. Familjen vänder sig mot honom och han känner sig värdelös. Novellen kan, liksom andra mästerliga litterära verk, tolkas på många olika sätt. Den kan handla om tillvarons absurditet, människors förakt för andras bräcklighet, individens främlingskap i samhället, vår oförmåga att leva upp till andras förväntningar, allt detta på en gång eller något helt annat. Courtesy of Juan David Romero under this Creative Commons License.

Den märkligaste upprättningsreflexen hittar man hos knäpparskalbaggarna. De kan utan hjälp av benen hoppa mycket långt upp i luften. Sedan har de 50 procents chans att hamna på rätt köl. Om de hamnar fel, gör de om manövern. Läs om knäpparnas märkliga hoppmekanism på en annan sida.

Även om det tar lite tid för en del arter, kan skalbaggar liksom andra insekter således vända sig rätt. Annars hade skalbaggarna inte blivit jordens framgångsrikaste djurgrupp, om man ser till antalet kända arter. Läs om skalbaggarnas framgångar på en annan sida.
 

Referenser

M. Davis et al.: A review of self-righting techniques for terrestrial animals (International Workshop on Bio-inspired Robots, École des Mines de Nantes, France), April 6th-8th, 2011).

L. Frantsevich: Righting kinematics in beetles (Insecta: Coleoptera) (Arthropod Structure & Development 33:221-235, 2004).

F. Kafka: Förvandlingen (Bakhåll förlag, 2008; översatt av Hans Blomqvist och Erik Ågren).

S. Sommelius: Otaliga tolkningar av ohyra (Helsingborgs Dagblad, 10 januari 2005).
 

Till början på sidan

Till "Djurfakta"


Zoofysiolog, skribent och webbansvarig:
Anders Lundquist, senior universitetslektor emeritus
Adress: Biologiska institutionen, Lunds universitet, Biologihus B, Sölvegatan 35, 223 62 Lund
Telefon: 046-222 93 53
E-post:
Senast uppdaterad: 17 oktober 2017
Webbplatsen använder kakor. Surfar du vidare, godkänner du detta. Läs mer här.

Creative Commons License
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens.