Hur hittar laxen hem?

Gabriella Honeth

Laxen, en djurrikets långresenär (med tack till Kristianstads Vattenrike)

Laxar färdas från havet till sin födelseplats i någon flod eller bäck när det är dags att fortplanta sig. Resan går genom vitt skilda miljöer, över öppna hav, genom sjöar och upp för floder, och kan vara flera hundra mil lång. Trots den långa vägen och de skilda miljöerna laxen måste färdas genom, lyckas nästan alla laxar ta sig tillbaka till sin födelseplats. Hur kan då laxen hitta på den långa resan? Det ska jag försöka svara på här.

Laxar föds i sötvattenbäckar som ofta ligger långt från havet. Efter en tid färdas de ned till havet för att där växa till sig. När de har blivit vuxna återvänder de till sin födelseplats för att fortplanta sig. Återkomsten kan ske flera år efter att de lämnat födelseplatsen.

Den här fisken är förmodligen en laxing, det vill säga en korsning mellan lax och öring. Öringarna är släkt med laxen. Havsöringen vandrar precis som laxen ut i havet som ung för att sedan vandra tillbaka till födelsebäck för att leka. Bäcköringen lever hela sitt liv i sötvatten. Man tror ändå att de båda öringarna tillhör samma art. Tack till Fiskeriverket för bilden.

På sin väg tillbaka färdas laxen först långa sträckor över det öppna havet. Man tror att den använder sig av en inbyggd karta och en inbyggd kompass för att hitta fram till rätt kust och till mynningen av sin födelseflod. Solens position på himlen och jordens magnetfält kan vara de yttre faktorer som förser laxen med kompassriktningen. Man har hittat det magnetiska mineralet magnetit hos laxar, bland annat i hjärnan, men det är fortfarande oklart om magnetitkornen fungerar som en inbyggd kompass.

Bara för att laxen har hittat fram till rätt flod betyder det inte att strapatserna är över. Den kan ha lika långt kvar att färdas genom sjöar och vattendrag innan den når sin födelseplats. Under den här delen av färden använder sig laxen av ett annat navigationssystem än ute på det öppna havet. I flodsystemet är det främst lukten från födelsebäcken som styr laxen. Vattnet från olika vattendrag skiljer sig åt kemiskt, bl.a. genom att vattendragen hyser olika växter och genom att de har bottnar med olika sammansättning. Laxar kan med hjälp av lukten skilja på vatten från olika vattendrag. Det är förmodligen inte en doft, utan en komplicerad blandning av olika dofter, som laxarna lär sig känna igen. Unga laxar på väg ner mot havet lär sig känna igen dofterna från sin egen födelsebäck. När de flera år senare återvänder kommer de ihåg lukterna och kan med hjälp av dessa navigera och hitta till rätt plats.

Laxen har alltså inte bara ett effektivt navigeringssystem för att hitta hem, utan två! Ett som används ute till havs, där det troligen är solen och jordens magnetfält som styr laxens väg, och ett som används inne i floder och vattendrag, där det främst är lukten som styr.

Mer intressant information om fiskar och andra djur i Skåne hittar du i Kristianstads Vattenrike. Intressant information om ätbara fiskar och skaldjur (med recept) hittar du på Fiskeriverket.

Källor

A.H. Dittman och T.P. Quinn: Homing in pacific salmon: mechanisms and ecological basis (Journal of Experimental Biology B  199:83-91, 1996).

R.W. Hill och G.A. Wyse: Animal Physiology (2:a upplagan, HarperCollins, 1989).

Åter till "Artiklar om djur"